Alla helgons dag

Alla helgons dag – en minnesdag för alla avlidna som firas på lördagen mellan den 31 oktober och den 6 november. Idag besöker svenskarna kyrkogårdarna denna dag, tänder ljus och smyckar gravarna med kransar av barr för att hedra minnet av avlidna släktingar, vänner, bekanta, samt krigsveteraner och de som inte har några levande släktingar kvar. Alla helgons dag 2026 infaller den 31 oktober.

Allhelgonas historia

Alla helgons dag har sina rötter i tidig medeltid. Under 700-talet hade det samlats så många helgon och martyrer i den kristna kyrkan att det inte räckte med en egen dag i kalendern för var och en. Då beslutade man under påven Gregorius VII att avsätta ett gemensamt datum för dem – 1 november. Han bestämde att denna dag hädanefter skulle ägnas åt alla helgon och martyrer.

Långt före detta fanns det en tro bland de germanska och keltiska folken: när sommaren tog slut och vintern började återvände de döda hem, och man behövde visa dem vägen med ljus och bål. När dessa folk antog kristendomen försvann inte den gamla sedvänjan.

År 998 flyttade den katolska kyrkan traditionen att minnas alla avlidna till en annan dag – nu blev minnesdagen den 2 november. Denna dag bad de troende för sina avlidna släktingars frid och höll en minnesmässa.

Efter reformationen 1527 införde kung Gustav Vasa lutheranismen vid kyrkomötet i Västerås riksdag och avskaffade därmed vördnaden av helgon, deras reliker och bönerna till dem. I den nya svenska kyrkoordningen från 1571 av ärkebiskop Laurentius Petri stod det att man endast skulle tillbe Gud, inte helgon. Men själva dagen Alla helgons dag försvann inte – den omdefinierades till ett minne av alla kristna utan åtskillnad mellan helgonförklarade helgon och vanliga troende.

År 1772 minskade kung Gustav III antalet officiella helgdagar i Sverige från 38 till 11, och Alla helgons dag förlorade sin status som allmän helgdag. Men kyrkan fortsatte att fira detta datum under namnet Allhelgonadagen – i kyrkorna hölls mässor till minne av helgon och avlidna.

1953 genomfördes helgdagsreformen i Sverige. Det visade sig att det inte fanns en enda ledig dag mellan sommarsolståndet och julen för arbetande svenskar. Myndigheter och fackföreningar beslutade att införa en extra ledig dag på hösten: lördagen mellan den 31 oktober och den 6 november blev en helgdag. Det var just till denna lördag som Alla helgons dag flyttades, medan 1 november kvarstod i kalendern under namnet Allhelgonadagen, men utan status som helgdag.

Idag beger sig tusentals svenskar till kyrkogården på Alla helgons dag för att sköta om sina anhörigas gravar och tända ljus. Denna sed kom till Sverige först i slutet av 1800-talet, innan dess tändes ljus på kyrkogårdarna oftast på julafton – denna tradition levde kvar ända fram till 1940-talet.

När är Alla helgons dag?

Alla helgons dag har inget fast datum i Sverige, utan infaller alltid på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Allhelgona 2026 infaller den 31 oktober.

Denna regel fastställdes i samband med helgreformen 1953, då Alla helgons dag flyttades från den 1 november till en rörlig lördag. Före reformen 1953 fanns det inte en enda allmän helgdag i Sverige mellan juni och december, därför beslutade myndigheterna att införa en extra helgdag på hösten. Som ett resultat fick svenskarna två lediga dagar i rad (lördag och söndag) för att hinna besöka kyrkogårdarna, tända ljus och minnas de avlidna.

I tabellen nedan kan du se en lista över datum för Alla helgons dag från 2025 till 2030.

Seder och traditioner

På Alla helgons dag minns man avlidna släktingar och nära och kära. Detta gör både troende och de som inte går i kyrkan. För många är det en tid att vara ensam med sina tankar och i stillhet minnas de som gått bort. På denna dag är det brukligt att:

• Besöka kyrkogårdar. På lördagskvällen besöker de flesta svenskar kyrkogårdarna. Enligt Svenska kyrkan besöker cirka 2,5 miljoner svenskar kyrkogårdarna under helgen. Flest människor samlas på Skogskyrkogården i Stockholm (UNESCO:s världsarv), Norra begravningsplatsen i Solna, samt Östra kyrkogården i Göteborg och Östra kyrkogården i Malmö. På Skogskyrkogården tänds denna dag cirka 7 000 ljus längs huvudallén och vid minnesmuren.
• Ljuständning. Tända ljus Allahelgona till minne av den avlidne kan vem som helst, oavsett trosbekännelse. Ljusen placeras på gravstenen, i ljusstakar eller direkt på marken. På stora kyrkogårdar dras extra elkablar inför högtiden för att belysa alléerna. För dem som är begravda i minneslundar tänds gemensamma bål eller ställs stora järnfat med hundratals ljus upp.
• Gravdekorationer. I slutet av oktober, innan frosten sätter in, tar man bort sommarblommor och vissna perenner från gravarna. I stället lägger man kransar av barr – oftast av gran- eller tallkvistar. Kransarna pryds med kottar, torkade blommor, röda rönnbär eller dekorativa band i traditionella svenska färger – blått och gult. Som gravdekorationer Allhelgona planterar man ljung på gravarna, den blommar fram till den första snön och tål frost ner till -5 °C.
• Gudstjänster. På lördag och söndag hålls minnesgudstjänster i Svenska kyrkan. Gudstjänsten på lördagen är tillägnad helgon och ”trosvittnen”, medan söndagen ägnas åt bön för alla avlidna släktingar och nära och kära. Efter gudstjänsten kan alla gå fram till altaret och tända ett ljus till minne av en specifik person. I vissa församlingar anordnas konserter med andlig musik på Alla själars dag, där man framför Requiem av Mozart, Fauré eller Otto Olsson.

Alla helgons dag vs. Halloween

Halloween och Alla helgons dag förväxlas ofta på grund av att datumen ligger nära varandra, men de har helt olika rötter. Alla helgons dag är en kristen högtid som instiftades av påven Gregorius VII för att hedra alla helgon och martyrer. Senare utvecklades den i Sverige till en dag för att minnas avlidna släktingar och nära och kära. Halloween härstammar däremot från den keltiska skördefesten Samhain, då gränsen mellan de levandes och de dödas värld enligt folktro tunnas ut och andarna återvänder till jorden.

Den största skillnaden ligger i traditionerna. På Alla helgons dag går svenskarna till kyrkogårdarna, tänder ljus på gravarna, smyckar dem med kransar av barr och minns de avlidna i stillhet. På Halloween, däremot, klär sig barnen ut till häxor, spöken och skelett, går från dörr till dörr och ropar ”bus eller godis” och tigger godis.

Dessa två högtider firas också vid olika tidpunkter. Alla helgons dag infaller i Sverige alltid på en lördag mellan 31 oktober och 6 november, medan Halloween i alla länder firas strikt den 31 oktober, eftersom det är kvällen före den katolska All Hallows' Eve.

På Halloween är det viktigaste attributet en utskuren pumpa med ett brinnande ljus inuti. Enligt en keltisk legend skrämmer den bort onda andar som släpps fria under skördetiden. I Sverige är en tänd ljus på graven ett sådant symbol för Alla helgons dag – ett tecken på minne och respekt för de avlidna.

I Sverige blev Halloween populärt först från mitten av 1990-talet – först spreds det genom amerikanska filmer och serier, och sedan genom butikskedjor som aktivt marknadsförde kostymer och dekorationer. Högtiden har främst slagit rot bland barn och ungdomar: enligt undersökningar köper cirka 40 % av familjerna med barn under 12 år kostymer till Halloween i Sverige. Vuxna nöjer sig oftast med att titta på skräckfilmer eller gå på temafester på barer och klubbar i storstäderna – Stockholm, Göteborg och Malmö.

10 lite kända fakta om helgdagen

Det finns många mindre kända detaljer om Alla helgons dag i Sverige: hur man under olika århundraden minns de avlidna, varifrån traditionen att tända ljus på gravarna kommer och hur populär denna högtid är bland dagens svenskar. Här är de mest intressanta fakta om denna dags historia, traditioner och statistik:

1. I det förindustriella svenska samhället förutsåg man vädret för vintern på Alla helgons dag. Det fanns en vidskeplighet: om det var molnigt denna dag skulle vintern bli mycket snörik.
2. I den katolska traditionen instiftades Alla själars dag av abboten Odilo från klostret Cluny år 998. Denna dag var det brukligt att anordna processioner, ringa i klockor, hålla minnesmässor och be för de avlidna.
3. 1983 återinförde Svenska kyrkan minnesdagen för de avlidna i kalendern under namnet Söndagen efter alla helgons dag. Först 2003 återfick dagen sitt historiska namn Alla själars dag.
4. I medeltidens Sverige hölls denna dag allhelgonagillen – särskilda minnesmåltider.
5. Enligt Mats Rehnbergs forskning var det italienska arbetare som förde med sig traditionen att tända ljus på gravarna till Sverige.
6. Enligt en undersökning från Sifo 2017 besöker 66 % av svenskarna i åldern 45–75 år kyrkogården på Alla helgons dag, medan endast 33 % av ungdomarna i åldern 18–35 år gör det.
7. De första reklamkampanjerna för försäljning av kyrkliga ljus just inför Alla helgons dag dök upp redan på 1930-talet. Men det var först efter andra världskriget som svenskarna började köpa dem i större utsträckning.
8. I Sverige omnämndes Alla själars dag för första gången i Vallentunakalendariet från 1198, samt i Yngre Västgötalagen.
9. Det första kända tändandet av ljus på gravarna på Alla helgons dag i Sverige ägde rum på 1920-talet på Värmdö kyrkogård.
10. Enligt undersökningar från Svensk Handel spenderar svenskarna årligen 150–200 miljoner kronor på kransar och barrdekorationer inför Alla helgons dag.

Betydelsen av Allhelgona

Till skillnad från många andra religiösa högtider har Alla helgons dag inte förlorat sin betydelse, utan har blivit en dag för allmän minneshögtid även för de svenskar som inte går i kyrkan. För många familjer har ett besök på kyrkogården under denna helg blivit en lika självklar vana som söndagsfrukosten eller höstpromenaden i skogen. I det intensiva tempot i det moderna livet ger Alla helgons dag en paus för att minnas dem som inte längre finns kvar.

I det förindustriella Sverige firades Alla helgons dag som början på vintern och slutet på fältarbetet. Man trodde att gränsen mellan de levande och de döda tunnades ut denna dag, därför tände man eldar för att visa vägen för själarna som återvände hem. Kyrkan gjorde denna dag till en dag för att hedra helgon och martyrer, och senare, på initiativ av en abbot, lade man till Alla själars dag (2 november) – en dag för att minnas alla avlidna släktingar.

Idag uppfattar svenskarna Alla helgons dag inte som en strikt religiös högtid, utan som en dag för stilla minne. Anhöriga tänder ljus vid gravarna: elden lugnar, ger hopp och förenar de levande med dem som inte längre finns kvar.

Psykologer konstaterar att den årliga ritualen med att tända ljus hjälper till att bearbeta sorgen och ger möjlighet att inkludera de avlidna i det egna livets fortsättning. Det är just därför man på kyrkogårdarna kan träffa både övertygade ateister, muslimer och judar – alla som behöver tystnad.

Trots populariteten hos Halloween, som kom till Sverige i mitten av 1990-talet, förblir Alla helgons dag en viktig familjedag. Svenskarna tar med sig kransar och barrdekorationer till gravarna, och vuxna barn kommer med ficklampor och en termos med kaffe.

Vanliga frågor

Nedan finns korta svar på vanliga frågor om Alla helgons dag: datum, traditioner och skillnader jämfört med andra liknande högtider. Informationen hjälper dig att snabbt få en överblick över vad det är för högtid, när den firas och vad man brukar göra denna dag i Sverige.