Företag

Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende svensk ideell organisation vars verksamhet syftar till att utveckla ett stabilt, säkert och tillgängligt internet. Dess främsta mål är att skapa förutsättningar för att alla invånare i Sverige ska kunna använda digital teknik, förstå hur den fungerar och känna sig trygga i den digitala miljön.

av Göran Nyström

Innehåll
Internetstiftelsen - huvudfoto

Internetstiftelsen

Typ

Stiftelse

Huvudkontor

Stockholm, Sverige

Organisationsnummer

802405-0190

Antal anställda

71

Grundat

1997

Adress

Hammarby Kaj 10D, Stockholm

Telephone

+4684523500

​E-post

[email protected]

Webbplats

internetstiftelsen.se

Organisationen är organiserad som en stiftelse, utan privata ägare eller delägare. Strategiska beslut fattas av styrelsen, medan den dagliga verksamheten leds av den verkställande ledningen. Internetstiftelsens huvudprinciper är oberoende, samhällsnytta, kvalitet, säkerhet och hållbar utveckling.

Internetstiftelsens historia

Internetstiftelsens kontor

Internetstiftelsens kontor

Internetstiftelsens historia inleddes den 26 augusti 1997. Organisationen fick två huvuduppgifter: att förvalta och utveckla domänen .se samt att förbättra Sveriges internetinfrastruktur. I oktober 1997 överfördes förvaltningen av den nationella domänzonen officiellt från Björn Eriksen till Internetstiftelsen.

År 2000 hölls den första konferensen Internetdagarna, som ägnades åt internetutvecklingen. I april 2003 tillät organisationen att .se-domäner kunde registreras inte bara av företag utan även av privatpersoner. Tack vare detta hade antalet registreringar i oktober 2009 överskridit en miljon.

År 2006 antog Sverige en lag om nationella domäner, som fastställde Post- och telestyrelsens tillsynsbefogenheter. Ett år senare lanserade Internetstiftelsen den kostnadsfria tjänsten Bredbandskollen, som gör det möjligt för användare att mäta hastigheten på sin internetanslutning.

År 2008 började organisationen anordna skoltävlingen Webbstjärnan, som syftar till att utveckla elevernas digitala färdigheter. År 2010 tog Internetstiftelsen över ansvaret för den årliga undersökningen Svenskarna och internet, som handlar om den svenska befolkningens internetvanor.

År 2013 fick organisationen ansvaret för drift och administration av domänzonen .nu. Samtidigt lanserades utbildningsresursen Internetkunskap med artiklar, instruktioner och material om säker användning av digitala tjänster.

År 2014 öppnade Internetmuseum – Sveriges första helt digitala museum som ägnas åt internets historia. År 2017 startade plattformen Goto 10, som sammanförde entreprenörer och utvecklare. Efter avslutningen av tävlingen Webbstjärnan år 2018 lanserades utbildningsplattformen Digitala lektioner.

År 2020 förvärvade organisationen företaget MetaSolutions, som specialiserar sig på öppna data. Parallellt fortsatte Internetstiftelsen att utveckla domäninfrastrukturen, utbildningsinitiativ och forskning om det digitala samhället, och utvidgade gradvis sin roll bortom den tekniska förvaltningen av internet.

Bidrag till digital utbildning

Internetstiftelsen spelar en viktig roll i utvecklingen av digital utbildning i Sverige. Organisationen hjälper elever, lärare och vuxna att tillägna sig den teknik som behövs för studier, arbete och vardagsliv.

Digital kompetens omfattar inte bara förmågan att använda enheter, utan även förmågan att kritiskt granska information, skydda personuppgifter och förstå hur digitala tjänster fungerar. För att sprida denna kunskap utvecklar Internetstiftelsen de kostnadsfria utbildningsprojekten Digitala lektioner och Internetkunskap.

Digitala lektioner

Digitala lektioner - kostnadsfria lektioner i digital kompetens

Digitala lektioner är Internetstiftelsens kostnadsfria utbildningsplattform avsedd för lärare och elever i svenska skolor. Den erbjuder färdiga lektioner i digital kompetens och programmering för alla årskurser inom den obligatoriska skolan, inklusive förskoleklass och årskurs 1–9.

Materialet har tagits fram av pedagoger och följer kraven i Lgr22 – den gällande svenska läroplanen. För varje lektion anges kopplingen till läroplanen, vilket gör att lärare kan använda övningarna direkt i undervisningen eller vid självstudier.

Utbildningsmaterialet är indelat i fem områden:

  • Programmering.
  • Källkritik.
  • Digitalisering.
  • Teknik.
  • Värdegrund.

Plattformen innehåller temabaserade lektionspaket, praktiska övningar, illustrationer och metodiska rekommendationer. Lärare kan välja enskilda uppgifter eller hela undervisningsblock och anpassa ordningsföljden efter klassens behov.

Materialet är tillgängligt via Google Classroom och Microsoft Teams, samt kan laddas ner som PDF eller till Google Drive. Dessutom erbjuder Internetstiftelsen lärare kostnadsfria föreläsningar, metodhandböcker och fortbildningsprogram inom digital teknik.

Internetkunskap

Internetkunskap

Internetkunskap

Internetkunskap är en kostnadsfri utbildningsresurs från Internetstiftelsen, skapad för att öka den digitala kompetensen hos den svenska befolkningen. Till skillnad från Digitala lektioner riktar den sig till en bred målgrupp, framför allt vuxna användare som på egen hand vill sätta sig in i modern internetteknik.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt internetsäkerhet och skydd av personuppgifter. Användarna lär sig hur man känner igen bedrägerier, skapar säkra lösenord, skyddar konfidentiell information och hanterar sina digitala spår.

Särskilda avsnitt ägnas åt kritisk granskning av information, spridning av desinformation, artificiell intelligens och hur internet fungerar. Materialet förklarar möjligheterna och riskerna med ny teknik samt särdragen vid användning av digitala tjänster.

Internetkunskap erbjuder artiklar, videomaterial, poddar, praktiska instruktioner och korta utbildningskurser. Resursen gör det möjligt att lära sig digitala färdigheter på egen hand, utan särskild utbildning, och hjälper vuxna användare att använda internet med större självförtroende och säkerhet i vardagen.

Programmering i skolan

Programmering i skolan

Programmering i skolan

Internetstiftelsen betraktar programmering som en viktig del av den digitala kompetensen. Att lära sig grunderna i kodning hjälper skolelever att utveckla logiskt tänkande, analysera uppgifter och hitta konsekventa lösningar. Dessa färdigheter är nödvändiga inte bara för framtida programmerare, utan för alla som använder modern teknik.

Inom ramen för projektet Digitala lektioner anordnas programmeringsundervisning för olika åldersgrupper. Lektionerna blir gradvis mer avancerade beroende på elevernas kunskapsnivå:

  • I de lägre årskurserna (F–3) används analog programmering utan datorer. Barnen utformar steg-för-steg-instruktioner, lär sig algoritmer, handlingssekvenser och cykler. Eleverna kan till exempel programmera rörelser med hjälp av dansövningar.
  • I årskurs 4–6 går eleverna över till visuell programmering i Scratch. De skapar enkla spel, matematiska prov och interaktiva projekt samtidigt som de lär sig om villkor, variabler och funktioner.
  • För elever i årskurs 7–9 finns mer avancerade uppgifter: programmering av tekniska system, lösning av geometriska problem och skapande av digitala signaleringssystem med hjälp av Scratch eller JavaScript.

Allt undervisningsmaterial är tillgängligt gratis. Lärare kan använda färdiga lektioner, videohandledningar och metodiska hjälpmedel och anpassa dem till skolans läroplan.

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet är en årlig undersökning från Internetstiftelsen om användningen av internet och digital teknik i Sverige. Den har genomförts sedan år 2000 och leds sedan 2010 av Internetstiftelsen.

Den senaste rapporten Svenskarna och internet 2026, som publicerades den 28 september 2026, gör det möjligt att bedöma landets digitaliseringsnivå och identifiera befolkningsgrupper som drabbas av digital ojämlikhet.

Internetanvändning i Sverige

Sverige hör till de länder där internetanvändningen är mycket utbredd. Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2026 använder 96 % av landets invånare i åldern 16 år och uppåt internet, och 92 % är online dagligen. Endast 4 % av befolkningen i denna åldersgrupp klarar sig helt utan internet.

Under de senaste fem åren har tillgången till internet gradvis ökat. År 2021 uppgick andelen användare till 94 %, och 90 % av invånarna använde internet dagligen. År 2026 hade båda siffrorna ökat med två procentenheter. Jämfört med 2025 skedde dock ingen betydande ökning.

Nedan visas utvecklingen av internetanvändningen bland svenskar över 16 år för åren 2021 och 2026.

Internetanvändning år 2021/2026

Internetanvändning år 2021/2026

Digitaliseringsgraden varierar dock avsevärt mellan generationerna. De som använder internet mest aktivt är personer födda efter 1960, medan det bland den äldre befolkningen fortfarande finns en betydande andel användare med begränsad tillgång till digital teknik.

Följande tabell visar hur ofta olika generationer av svenskar använder internet under perioden 2021–2026.

Generation

År

Dagliga användare

Sällananvändare

Icke-användare

20-/30-/40-talist

2021

58%

14%

27%

2026

62%

15%

23%

50-talist

2021

89%

7%

4%

2026

89%

5%

6%

60-talist

2021

97%

1%

2%

2026

94%

4%

1%

70-talist

2021

98%

1%

1%

2026

98%

1%

2%

80-talist

2021

100%

0%

0%

2026

99%

0%

1%

90-talist

2021

99%

1%

1%

2026

98%

2%

0%

00-talist

2021

100%

0%

0%

2026

98%

2%

0%

Anmärkning: Sällananvändare – användare som går ut på internet mindre än en gång om dagen. Små avvikelser i siffrorna beror på avrundning.

Trots de höga siffrorna på nationell nivå förblir den digitala ojämlikheten ett allvarligt problem. Bland personer födda under 1920- och 1940-talen använder 23 % inte internet alls, medan andelen bland de flesta yngre generationerna ligger på 0–2 %.

Dessutom garanterar en internetanslutning inte förmågan att använda digitala myndighetstjänster, skydda personuppgifter eller upptäcka bedrägerier. Äldre människor är särskilt utsatta. Därför är utvecklingen av digital utbildning fortfarande en viktig uppgift för Internetstiftelsen.

Använt AI-tjänster

Artificiell intelligens blir en allt vanligare teknik i Sverige. Enligt Svenskarna och internet 2026 har 62 % av internetanvändarna över 8 år använt AI-tjänster under de senaste 12 månaderna.

De som använder sådana verktyg mest aktivt är personer födda under 2000-talet – 89 %. Bland personer födda på 1990-talet uppgår andelen till 76 %, och bland generationen född på 1980-talet till 72 %.

Den lägsta användningsgraden av AI finns bland den äldre generationen: endast 23 % av de personer som är födda under 1920–1940-talen har använt sådana tjänster.

Nedan visas andelen AI-användare i olika åldersgrupper i Sverige år 2026.

Använt AI-tjänster år 2026

Använt AI-tjänster år 2026

Skillnaden mellan generationerna understryker behovet av utbildning i hur man arbetar med artificiell intelligens. Det är viktigt att inte bara lära sig använda AI-verktyg, utan också att lära sig att kontrollera tillförlitligheten hos den information man får.

Internetstiftelsens betydelse

Internetstiftelsen spelar en viktig roll i utformningen av Sveriges digitala framtid genom att sammanföra utveckling av internetinfrastruktur, utbildning och forskning. Organisationen säkerställer inte bara en stabil drift av domänzonerna .se och .nu, utan hjälper också befolkningen att anpassa sig till den tekniska utvecklingen.

Tack vare projekten Digitala lektioner och Internetkunskap får skolelever och vuxna kostnadsfri tillgång till kunskap om programmering, digital säkerhet och modern teknik.

Den årliga undersökningen Svenskarna och internet tillhandahåller oberoende statistik om befolkningens digitala vanor, vilket bidrar till att identifiera problem med tillgången till teknik. På så sätt bidrar Internetstiftelsen till utvecklingen av ett mer digitalt kompetent, säkert och digitalt samhälle.

Sociala nätverk