Pingst

Pingst är en kristen högtid som firas den 50:e dagen efter påsk. Högtiden är tillägnad den Helige Andens nedstigning över apostlarna och anses vara kyrkans födelsedag. I den svenska kulturen förknippas denna dag även med sommarens början, syrenernas blomning och bröllop. Pingst 2026 infaller söndagen den 24 maj.

Helgens historia och ursprung

Pingst kom till Sverige tillsammans med kristendomen och firades fram till 1500-talets reformation som kyrkans födelsedag. Enligt den bibliska berättelsen sänkte sig den Helige Ande över Kristi lärjungar den femtionde dagen efter påsk och gav dem förmågan att tala olika språk och förkunna kristendomen.

I folktraditionen förknippades pingstdagen med sommarens början, syrens blomning och bröllop. En populär sed var pingstbrud. I de södra delarna av Sverige fördes en uppklädd flicka, ibland i sällskap med en utklädd brudgum, runt på gårdarna till sång och musik för att samla in pengar och matvaror till den gemensamma festmåltiden.

Denna sed hade en dubbel innebörd. Å ena sidan ansågs det vara en ära att bli utvald till pingstbrud. Å andra sidan fanns det en tro att en flicka som varit pingstbrud sedan inte skulle kunna gifta sig på riktigt. Från mitten av 1800-talet förändrades sedvänjan: istället för vuxna flickor började barn delta i rundgången mellan gårdarna, där de föreställde brudgum och brud.

Fram till 1772 var pingsten i Sverige en av de längsta högtiderna. Firandet pågick fem dagar i rad. Men den 4 november 1772 utfärdade kung Gustav III ett dekret ”Om sabbatshållning och flyttning eller avskaffande av vissa helgdagar”. Enligt detta dekret avskaffades den tredje och fjärde dagen av pingsten, liksom många andra kyrkliga helgdagar.

Myndigheterna motiverade detta med att folk sällan besökte gudstjänsterna under dessa dagar och istället för att ägna sig åt fromhet gav sig hän åt fylleri. Denna åtgärd fick namnet ”den stora helgdöden” – då avskaffades 25 gamla kyrkliga helgdagar, medan en del flyttades till söndagen.

När är pingst?

Pingst datum i Sverige, liksom inom hela den kristna världen, är rörligt. Det beror på datumet för påsk: högtiden firas den 50:e dagen efter påsk, som infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Därför varierar datumet varje år och infaller mellan 10 maj-13 juni, men alltid på en söndag.

Tidigare hade svenskarna ledigt tre dagar i rad: pingstafton (lördag), pingstdagen (söndag) och annandag pingst (måndag). Annandag pingst var en allmän helgdag i över 300 år, men avskaffades 2005. Riksdagen beslutade att ersätta den med en ledig dag den 6 juni – Sveriges nationaldag. Initiativet till reformen togs av en kommission under ledning av den tidigare EU-kommissionären Anita Gradin.

Svenska kyrkan försökte motverka detta beslut. År 2004 gav Kyrkomötet Kyrkorådet i uppdrag att vända sig till regeringen och riksdagen med en begäran om att annandag pingst skulle behålla sin status som allmän helgdag. Företrädare för kyrkan träffade till och med riksdagens konstitutionsutskott den 11 november 2004, men detta ändrade inte riksdagens beslut.

I tabellen nedan har vi sammanställt datumen för denna helgdag från 2025 till 2030.

Pingsttraditioner i Sverige

Pingst traditioner i Sverige är nära förknippade med hedniska ritualer för att välkomna sommaren. Hem och kyrkor, och i vissa regioner till och med ladugårdar, smyckades med björkkvistar. Björkkvistarna sattes fast bakom taklister och på dörrar, och husens golv täcktes med färskt gräs. Man plockade också de första fältblommorna och tog med dem hem som en symbol för förnyelse och sommarens början. De utsmyckade husen och kyrkorna skulle skydda bostaden från onda andar och bringa hälsa till alla som bodde där.

Idag hålls högtidliga gudstjänster i svenska kyrkor på pingstdagen. Denna dag hålls en predikan om den Helige Ande under gudstjänsten, och det kan även hållas en gemensam bön för kyrkans enhet. Förutom predikningar om den Helige Ande hålls även konfirmationer och dop i kyrkorna. Efter den högtidliga gudstjänsten följer en festmiddag där släktingar samlas för att fira ett viktigt skede i barnets liv.

Många par väljer just denna helgdag för att gifta sig. I vissa kyrkor anordnas till och med ”drop-in-vigslar” utan förhandsbokning, för att ge alla som önskar möjlighet att vigas denna festdag. År 2024 gifte sig till exempel 21 par på ett enda dygn på detta sätt enbart i kyrkan Nederluleå i Gammelstad. Idén med sådana snabba vigslar är inte ny – i Stockholm har man genomfört dem sedan 2010.

Den här dagen åker familjerna ut på landsbygden, ordnar picknick vid sjöarna eller vandrar i skogarna. I Österlen, Piteå, Resteröd, Valdemarsvik, Älvdalen och Mora anordnas kulturella evenemang under dessa dagar: utomhuskonserter, blomsterutställningar, seminarier, frågesporter och hantverksmarknader.

Högtidens symboler

Pingstens symboler har sitt ursprung i två traditioner: den kyrkliga och den folkliga. De kyrkliga symbolerna är kopplade till den bibliska berättelsen om den Helige Andens nedstigning – de påminner om händelsen som beskrivs i Apostlagärningarna. Folktraditionernas symboler har däremot sitt ursprung i förkristna ritualer för att välkomna sommaren och förkroppsligar naturens uppvaknande, fruktbarhet och beskydd.

Med tiden har de båda traditionerna flätats samman, och som ett resultat hänvisar pingstsymbolerna både till den bibliska händelsen och till folktron. Här är de mest igenkännliga som har bevarats till våra dagar:

• Duvan. I ikonografin symboliserar duvan den Helige Ande. Bilden har sitt ursprung i evangeliernas beskrivning av Jesu dop, där Anden sänkte sig över honom i form av en duva. Duvan avbildas ofta på kyrkliga föremål, mässkläder och glasmålningar tillsammans med apostlarna och Jungfru Maria.
• Eld. I Apostlagärningarna är eldtungorna en bild av den Helige Andens nedstigning över apostlarna. Eld betyder i den kristna traditionen renande, upplysning och Guds närvaro. Till minne av denna händelse bär prästerna under pingsten en prästmitra vars form påminner om en eldtunga.
• Vatten. Detta element, som förekommer i många religiösa ritualer, symboliserar i pingstsammanhang själens renande. Tack vare den Helige Andens verk kan de troende förnya sitt andliga liv och börja om från början.
• Blommor och grönska. Kyrkor, hus och till och med ladugårdar smyckades med björkkvistar och vårens första grönska för att locka till sig välgång. Kvisterna symboliserade nytt liv och skydd mot onda andar. De första fältblommorna togs med hem som ett tecken på naturens förnyelse. Idag dekoreras altarna i kyrkorna med färskt grönt denna dag.

10 intressanta fakta

Pingst är en av de äldsta och mest betydelsefulla religiösa högtiderna i Sverige. Under sin långa historia har den samlat på sig många intressanta seder, trosuppfattningar och fakta som få känner till. Här är några av dem:

1. Namnet ”pingst” kommer från det grekiska ”pentekoste” – vilket betyder ”femtio”, eftersom högtiden firas den femtionde dagen efter påsk.
2. Björken, som man tidigare smyckade husen med, anses i den skandinaviska kulturen vara en symbol för gudinnan Nertus (moder jord) och ett skydd mot onda andar.
3. Poeten Esaias Tegnér kallade i dikten ”Nattvardsbarnen” (1820) högtiden för ”hänryckningens tid” – dagen då naturen blommar ut och en känsla av lätthet och glädje svävar i luften.
4. År 2002 gifte sig 49 par av totalt 708 i Kalmar just denna dag. I vissa kyrkor, till exempel i Slottskyrkan, måste man boka plats för vigseln mer än ett år i förväg.
5. År 1907 bildades Pingströrelsen, med pastorn Lewi Pethrus som grundare. Idag omfattar rörelsen 430 kyrkor. Pingströrelsen har också en egen stor humanitär organisation, PMU, som driver 163 projekt över hela världen.
6. I folktraditionen fanns ett ordspråk: ”Har man ingen käraste vid pingst, så har man ingen käraste på hela sommaren”.
7. Kvinnor som ville bli gravida tog med sig ett barn till kyrkan på pingstdagen. Om man inte hade egna barn kunde man ta med sig grannens.
8. Tidigare på dagen fanns det en ritual med badkvasten. En ogift flicka kastade badkvasten upp på taket. Handtagets riktning visade var hennes blivande make bodde, och avståndet till takrännan visade hur nära bröllopet var. För äldre människor ansågs det vara ett dåligt tecken om handtaget pekade mot kyrkogården – det förebådade en snar död.
9. I de gamla svenska kyrkorna kom kvinnorna på pingstdag i sina finaste sommarkläder, och barnen höll små buketter av de första vårblommorna – liljekonvaljer eller primula – i händerna.
10. I folktraditionen betraktades pingst som en ungdomsfest: man anordnade lekar, danser och parbildning.

Pingstdagens betydelse

Pingst betydelse stor för svenskarna. I kyrkotraditionen är det dagen för Den Helige Andens nedstigning, vilket anses vara den kristna kyrkans födelse. Under gudstjänsterna hålls predikningar om den gåva att tala i tungor som apostlarna mottog och om början på deras förkunnelse över hela världen. Denna dag hålls också traditionellt konfirmationer och dop, eftersom pingst symboliserar andlig förnyelse och upptagande i kyrkogemenskapen.

I folktraditionen markerar denna högtid den inofficiella början på sommaren. Vid denna tid blir vädret varmt, och därför utnyttjar många svenskar ledigheten till utflykter utanför staden, picknick och promenader. I städerna hålls ofta hantverksmarknader under dessa dagar, och i vissa regioner lever fortfarande traditionen kvar att smycka husen med färskt gräs och björkkvistar.

Högtiden är också en av de mest populära dagarna för bröllop. Många par väljer pingst speciellt för att gifta sig, och i vissa kyrkor hålls till och med ceremonier utan förhandsbokning för att ge alla som vill möjlighet att gifta sig i kyrkan denna dag.

Vanliga frågor

Nedan sammanställs svar på vanliga frågor: vad är pingst och varför firas denna högtid, vilka dagar är helgdagar och vad brukar man göra denna dag.