Estland

Snabba fakta om Estland

Allmän information

Det är sedan länge vanligt att man i Sverige uppfattar Estland tillsammans med de två andra baltiska länderna – Litauen och Lettland – helt enkelt därför att alla tre ingick i Sovjetunionen fram till början av 1990-talet. Många människor gör fortfarande ingen större skillnad mellan dem: Baltikum som helhet ses ofta som en och samma region.

I verkligheten har länderna dock ganska lite gemensamt – förutom kustlinjen mot Östersjön. Lettland och Litauen står betydligt närmare de slaviska länderna när det gäller språk och kultur, medan Estland har tydliga finska rötter. På många sätt har Estland mer gemensamt med Finland: esterna och finländarna tillhör båda den finsk-ugriska folkgruppen och deras språk är besläktade. De delar även liknande mentalitet och temperament – både ester och finländare är kända för sitt legendariska lugn och sin eftertänksamhet.

Estländska städer och byar påminner mycket om de finska när det gäller bebyggelse och arkitektur. Listan på likheter kan göras lång. Inte undra på att många som besökt båda länderna beskriver en känsla av déjà vu när de berättar om sina intryck.

Historisk översikt

Estland har i sin månghundraåriga historia varit en helt självständig republik bara under drygt tre decennier. Under nästan hela sin tidigare historiska utveckling tillhörde landet andra makter – Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, det Ryska imperiet och senare Sovjetunionen.

Formellt sett grundades Republiken Estland den 24 februari 1918. Efter det estniska självständighetskriget erkände Sovjetryssland officiellt landets suveränitet.

Estland förblev en självständig stat i 22 år, fram till sommaren 1940 när landet, strax före den tyska arméns invasion av Sovjetunionen, införlivades i Sovjetunionen som dess femtonde och sista delrepublik.

Synen på denna händelse var – och är – delad både i Estland och internationellt. Västeuropa och USA erkände Estlands inlemmande i Sovjetunionen endast de facto; något juridiskt erkännande fick Sovjetledningen aldrig. Än idag betraktas denna period både i Estland och i väst som en ockupation.

De tyska trupperna lämnade Estlands territorium i november 1944, varefter Sovjetunionen återtog kontrollen över landet – ett styre som bestod fram till början av 1990-talet. I augusti 1991, bara några månader före Sovjetunionens upplösning, förklarade Estland sin självständighet.

Mindre än en månad efter självständigheten blev Estland medlem i Förenta Nationerna, och senare anslöt sig landet till andra viktiga internationella organisationer – Europeiska unionen och Nato (2004).

Idag är Estland den mest ekonomiskt framgångsrika av de baltiska stater som tidigare ingick i Sovjetunionen. Landet har en hög levnadsstandard och en stabil politisk situation.

Geografi och klimat

Det minst befolkade landet i Baltikum ligger i nordöstra delen av det europeiska kontinentet. Estland gränsar endast till två stater: Lettland och Ryska federationen. Gränsen mot Lettland är landbaserad, medan gränsen mot Ryssland till största delen följer Narvafloden samt de två sjöarna Peipus (Chudskoe-sjön) och Pskovsjön.

Här finns nästan inga berg – Estlands landskap är övervägande helt platt, med ett enda tydligt undantag: Suur Munamägi, vars namn ordagrant betyder ”Stora äggberget”. Toppen är endast 318 meter hög och ligger i byn Haanja i sydöstra Estland, i regionen Võrumaa.

Avsaknaden av berg vägs dock mer än väl upp av det stora antalet naturliga sjöar. De kan förstås inte mäta sig med Finlands alla sjöar, men omkring 1 200 helt naturliga och mycket rena sjöar är ändå en imponerande siffra. Estlands kust mot Östersjön kantas dessutom av över 1 500 öar, varav de största är Saaremaa, Hiiumaa och Muhu.

Klimatet i Estland är tempererat: somrarna är oftast svala och vintrarna milda. Närheten till havet märks inte bara i vädret utan också i den höga luftfuktigheten.

Befolkning, språk och valuta

Det finns förvånansvärt få ester i världen: landet har färre än 1,3 miljoner invånare. Trots detta är Estlands yta större än Danmarks, Nederländernas och till och med Schweiz’.

Den låga befolkningstätheten förklaras enkelt: en stor del av Estland består av nästan obebodda öar. Det finns omkring två tusen av dem – och överallt dominerar orörd natur. I de täta urskogarna lever stora populationer av vilda djur: vildsvin, vargar, björnar och rävar, och i de mer öppna områdena finns enorma mängder fåglar.

Esterna föredrar att bo i städer. Landsbygdsbefolkningen är liten och koncentrerad till ett fåtal öar – någon måste ju förse resten av landet med kött, mjölk, grönsaker och frukt.

Estlands huvudstad är Tallinn – en stad med nästan tusenårig historia och drygt 400 000 invånare. Landets näst största stad är Tartu (cirka 100 000 invånare), som omnämns ännu tidigare i källorna – redan i början av 1000-talet. På tredje plats ligger Narva med drygt 60 000 invånare, och fjärde största stad är Pärnu med sina ungefär 45 000 invånare.

Det finns ett officiellt språk i Estland – estniska. Som andra språk inom den finsk-ugriska språkfamiljen, till exempel finska och ungerska, är det relativt komplext. Bara att det finns fjorton kasus, ingen grammatisk genus och inget framtidstempus säger en del. Prepositioner ersätts av postpositioner, som fungerar som strukturerande element i meningen.

Estniskans ljudbild är också fascinerande. Det mest utmärkande är de mycket långa vokalerna även i obetonade stavelser, samt esternas förkärlek för att slå ihop flera ord till ett. Resultatet blir långa och ibland komplicerade ordkedjor, där vokalljuden kan bli inte bara långa utan väldigt långa. I skrift kan samma bokstav förekomma fyra eller fem gånger i rad.

Ett typiskt exempel är ordet kuuuurija. Det översätts egentligen med två ord – ”månforskare” – och består av ”kuu” (måne) och ”uurija” (forskare). Men esterna har slagit samman dem till ett enda ord, vilket ger ett uttryck med ett exceptionellt långt ”u-ljud”. Sådana konstruktioner är vanliga, och därför kan estniskan i snabb takt låta som ett exotiskt, nästan ”svävande” språk.

Att säga att ester älskar sitt språk är ingen överdrift – de vårdar det med stor omsorg. Språkprovet i eesti keel för att få medborgarskap är en verklig utmaning för alla som vill få det eftertraktade vinröda passet. Kraven är höga och inga undantag görs för utländsk bakgrund.

Valutan i Baltikums minsta land är euron, men fram till 2004 hade Estland sin egen valuta – den estniska kronan.

Hur tar man sig dit

Att resa från Sverige till Estland är enkelt och kan göras på flera sätt beroende på budget, tid och personliga preferenser. Här är de vanligaste alternativen:

Flyg

Det snabbaste och oftast mest bekväma sättet. Direktflyg mellan Sverige och Estland erbjuds regelbundet, framför allt på sträckan Stockholm–Tallinn. Flygresan tar cirka 50–60 minuter. Det finns även flyg från andra svenska städer med mellanlandning i exempelvis Helsingfors eller Riga.

Färja

Ett populärt alternativ är att ta färjan från Stockholm till Tallinn. Resan tar ungefär 16–18 timmar och erbjuder möjlighet att resa bekvämt över natten. Fartygen har restauranger, hytter och underhållning, vilket gör överfarten till en del av upplevelsen. Färjetrafiken sköts av bland annat Tallink Silja.

Flyg + buss eller tåg

Resenärer kan även kombinera transportmedel. Ett vanligt upplägg är att flyga till Riga eller Helsingfors och därifrån fortsätta med buss eller färja till Estland. Både från Lettland och Finland finns täta och smidiga förbindelser till Tallinn och andra estniska städer.

Bil via Finland

Om man vill resa med egen bil är den vanligaste rutten att ta färjan från Sverige till Finland (till exempel Stockholm–Helsingfors eller Stockholm–Åbo) och sedan köra vidare genom Finland till hamnen i Helsingfors. Därifrån går färjor flera gånger dagligen till Estland – framför allt till Tallinn.
Det går också att köra via norra Sverige och vidare genom Finland, men detta är betydligt längre och sällan det mest praktiska alternativet.

Praktiska tips

Eftersom både Sverige, Finland, Lettland och Estland tillhör EU och Schengenområdet krävs inga visum för svenska medborgare. Kontrollera dock giltigheten på ID-handling eller pass samt eventuella regler för bilresor (till exempel försäkring och utrustning).

Var kan man bo

Estland är ett litet land och varje bebodd kvadratmeter är värdefull, vilket innebär att utbudet av boenden inte är lika stort som i vissa större europeiska länder. Däremot håller hotell, gästhus och till och med vandrarhem genomgående hög standard. Precis som överallt kan det förekomma undantag, men de bekräftar snarare regeln: att bo i Estland är både bekvämt och trevligt.

Priserna är jämförbara med dem i Finland – vanligtvis omkring 40–60 euro per natt för ett standardrum. Renlighet, välskötta lokaler och hjälpsam personal är något man kan räkna med nästan överallt.

Här är topp 5 prisvärda hotell i Estland:

1. Citybox – Ett modernt hotell mitt i Tallinn. Erbjuder bekväma rum, gratis Wi-Fi och ett smidigt självbetjäningskoncept. Ligger nära Gamla stan.

2. Ibis Tallinn Center – Ett hotell med modern design nära centrum. Luftkonditionerade rum, gratis Wi-Fi och restaurang på plats.

3. Dorpat Hotel – Ett populärt trestjärnigt hotell i centrala Tartu. Bekväma rum, frukost inkluderad och vänlig personal.

4. Rija Old Town Hotel – Ett hotell i hjärtat av Gamla stan. Moderna rum, frukost ingår och gångavstånd till flera av stadens sevärdheter.

5. Hotel Dzingel – Ett lugnt hotell i ett stillsamt område strax utanför centrum. Mysiga rum, gratis Wi-Fi och goda förbindelser till stadskärnan.

Vad kan man se

En verklig ”pärla” i Estland är de hotell som inrymts i gamla herrgårdar – mõisar – som restaurerats särskilt för att ta emot gäster som vill fördjupa sig i en romantisk atmosfär av medeltida lantlig vardag. De flesta herrgårdar och slott byggdes under 1500–1700-talen av tysk och svensk adel. De omvälvande och tragiska händelserna under 1900-talets första tredjedel – anslutningen till Sovjetunionen och andra världskriget – ledde till förfall av dessa en gång så praktfulla egendomar. Efter Estlands återvunna självständighet fick de dock en möjlighet till återuppbyggnad och nytt liv.

Både herrgårdarna själva och områdena runt dem är idag nästan oigenkännliga: restauratörerna har lyckats bevara den romantiska andan från förr och samtidigt förena de nästan bortglömda traditionerna med moderna trender. Ett exempel är Sagadi herrgård, som ligger i Lahemaa nationalpark vid Finska vikens kust – ett helt friluftsmuseum för historia och kultur. På denna egendom, vars historia sträcker sig över mer än 500 år, känns det som om tiden stått stilla: huvudbyggnaden är lika majestätisk som förr, interiörerna lika praktfulla och de slingrande stenlagda stigarna löper fortfarande genom den vackra parken.

En resa till Sagadi är särskilt intressant för dem som är intresserade av de baltiska ländernas arkitektur och kultur. Alla förutsättningar finns för att helt försjunka i upptäckter: man kan vila efter rundturerna direkt på plats i hotellet och äta i den mysiga restaurangen med nationella rätter.

På en annan plats – på Pootsi herrgård i Pärnumaa – väntar nya upplevelser för vinentusiaster. Förvånande? Självklart är Estland, med sitt svala klimat, inte den bästa platsen för druvodling. Men vem har sagt att goda viner endast kan göras av druvor? Redan tredje generationen av ägarfamiljen tillverkar viner av bär som växer i överflöd i estniska skogar – björnbär, blåbär, smultron och hallon. Ingen automatisering används: alla moment, från sortering av råvaror till buteljering av den färdiga produkten, utförs för hand.

En rundtur i Pootsi innebär inte bara en fascinerande guidning och bekantskap med vinframställningens finesser. Deltagarna erbjuds provsmakning av hela sex olika viner och naturligtvis en måltid. Behöver man ens säga att den består av rätter ur det nationella köket?

På Estlands näst största ö ligger Suuremõisa slott – egendom för flera generationer av först svensk och senare tysk adel. Här imponerar de stora salarna med sin eleganta stuckatur, kristallkronor, praktfulla draperingar och utsökt möblering.

Förutom en rundtur i själva slottet erbjuds besökare även ett besök i herrgårdens lilla museum. Stor glädje ger också en promenad genom den engelskstilade parken samt det fantastiskt vackra växthuset.

Ett särskilt skäl att resa till Estland år 2025 är den estniska sångfesten. Detta storslagna körarrangemang med folkliga körer från hela landet är något som varit oumbärligt för det lilla baltiska landets liv i mer än 200 år. Festivalen äger rum vart femte år – och antalet deltagande körer växer ständigt. Som jämförelse: på den första sångfesten i juni 1869 i Dorpat (Tartu) uppträdde 51 körer, medan antalet år 2019 översteg tusen.

Festivalen hålls på sångfältet i Tallinn – en plats som är unik i sitt slag: naturen själv har format en amfiteater på Lasnamäe, en del av den baltisk-ladogiska klinten.

Under de storslagna konserterna kan upp till 15 000 körsångare befinna sig på scenen samtidigt. Ibland sker det omvända: publiken och artisterna byter plats om programmet kräver det.

Körerna förbereder specialprogram med folkmusik, som samlas in över hela landet under många år för att bevara ett ovärderligt kulturarv. Ett intressant faktum: just här, på sångfältet, framfördes den 11 september 1988 inför 300 000 människor – exakt en tredjedel av Estlands befolkning – den första offentliga uppmaningen till självständighet under avslutningskonserten av festivalen ”Sångernas Estland”. De massiva sångsammankomsterna som pågick från juni till september 1988 kom senare att kallas ”Den sjungande revolutionen” av historiker.

Vad man kan äta

Grunden i det estniska köket är bondesamhällets kulinariska traditioner. Det innebär att maten ska vara enkel, mättande och naturligtvis god. Och så är det också: sopporna är tjocka och rika, kött och fisk serveras i rejäla portioner, alltid med potatis-, ärt- eller grynbaserade tillbehör.

Esterna har en särskild kärlek till mjölk och mejeriprodukter: det går knappt en dag i deras hem utan att man dricker åtminstone ett glas mjölk eller äter lite gräddfil eller yoghurt. Ofta används mejeriprodukter som obligatoriska ingredienser i såser och soppor.

De som har varit i Finland noterar alltid hur likt det finska och estniska köket är – många rätter tillagas på samma sätt i båda länderna. Till exempel är det brukligt hos båda folken att laga mjölkbaserad fisk­soppa. Skillnaden ligger bara i fisksorten: finländarna föredrar lax, medan ester använder torsk eller baltisk sill. Trots den ovanliga kombinationen blir soppan utmärkt.

Mulgikapsad är en annan typisk estnisk rätt. Det är en pärlgrynsgröt med fläsk och surkål – en mycket mättande och god variant av en slags ”pilaff”. Pärlgryn är kanske inte alltid särskilt populärt, men efter att ha smakat mulgikapsad börjar många se den enkla grå gröten i ett helt nytt ljus.

Esterna är dessutom stora älskare av sallader. Den viktigaste på bordet är rosolje, en sorts liknande rätt som rysk vinägersallad men med sill och majonnäs. Sedan kommer potatissallad, pumpasallad, fisksallad – utan dem är det svårt att föreställa sig det så kallade külmlaud, det estniska ”kalla bordet”. Under högtider serveras tillsammans med flera sallader även blodkorv, mild leverpastej, säsongens fläskstek med surkål och naturligtvis sylta.

Desserterna i det estniska köket är inte många och inte särskilt sofistikerade. Den mest kända är bubert – mannagryn kokat på ett speciellt sätt med vispade äggvitor och äggulor, överhällt med syrlig sås eller gelé. Denna godsak kom till Estland från Tyskland för omkring trehundra år sedan.

Om man har turen att besöka Tallinn vid jul bör man absolut prova vastlakuklid – bullar med gräddfyllning. Det luftiga, doftande bakverket med sin milda fyllning ger högtiden ännu mer charm.

Och vad ska man dricka? Estlands verkliga alkohollegend är likören ”Old Tallinn” (Vana Tallinn). Precis som andra likörer är det en dessertdryck som oftast används i cocktails. Intressant nog finns det tre versioner av ”ST”: 50 %, 40 % och 16 %. De två starkare dricks med is, medan den lättare varianten blandas med olika tillsatser – kaffe, juicer och annat.

Hemligheten bakom dess stora popularitet är den helt naturliga sammansättningen – kryddor, örter och aromatiska ingredienser som ger drycken dess unika smak. För övrigt är en flaska av denna likör en utmärkt gåva till vänner och familj, och den är därför en självklar ledare bland Estlands mest populära souvenirer.

Även de som föredrar traditionell alkohol talar varmt om den lokala vodkan – Stön och Kase Birch. Den senare är en verklig raritet: den smaksätts med björksav.

Som nämnts finns det en ganska välutvecklad vinproduktion i Estland. Viner tillverkas av frukter och bär, och det mest populära och omtyckta är vin gjort på svarta vinbär – en djupt mörklila dryck med mycket intensiv smak.

Estland är Baltikums verkliga juvel – ett framgångsrikt och vackert land där ultramodern livsstil samsas naturligt med gammal historia, och där nya strömningar harmoniskt förenas med det patriarkala lugnet på den estniska landsbygden. Det är värt att resa hit åtminstone en gång för att uppleva allt detta med egna ögon.