Musikhjälpen

Musikhjälpen är ett årligt välgörenhetsmaraton som sedan 2008 arrangeras av de svenska public service-medierna Sveriges Radio och Sveriges Television tillsammans med stiftelsen Radiohjälpen. Under sex dagar i början av december befinner sig tre programledare i en glasstudio som är uppbyggd på det centrala torget i en av Sveriges städer. Därifrån sänder de live, vilket sänds kontinuerligt i radio, tv och på internet.

Projektets uppdrag är att samla in pengar för att hjälpa människor i krissituationer runt om i världen. Varje år ägnas maratonet åt ett specifikt tema, som kan handla om allt från att bekämpa sjukdomar till att skydda barns och kvinnors rättigheter.

Musikhjälpens historia

Musikhjälpen startade i Sverige i december 2008 som en anpassning av det nederländska formatet Serious Request. Idén att starta ett sådant projekt i Sverige kom från Anders Taberman på Radiohjälpen – han ville att människor skulle önska låtar att lyssna på och i gengäld donera pengar till behövande.

Arrangörer var SVT, Sveriges Radio och välgörenhetsstiftelsen Radiohjälpen. SVT Play ansvarar för tv-sändningar och visuell design, radio ansvarar för dygnet-runt-sändningar på P3 och Radiohjälpen fördelar de insamlade medlen till specifika projekt i olika länder.

De första sex åren var glasstudion omväxlande uppställd i Göteborg och Malmö. Sedan 2014 har man beslutat att byta stad varje år – först Uppsala, sedan Linköping, Örebro, Umeå, Lund och Västerås.

Under sitt första år var Musikhjälpen program inriktat på att hjälpa flyktingar. Under de följande åren samlades pengar in för att bekämpa malaria, människohandel och för att ge flickor utbildning och rent vatten. Temat ändras varje år, men principen för välgörenheten är densamma: människor beställer låtar och donerar pengar eller deltar i auktioner, och under sex dagar pratar programledarna i radio om det valda ämnet och samlar in pengar till viktiga projekt.

År 2023 hade projektet samlat in nästan en halv miljard kronor under 15 år. Det har blivit en del av den svenska jultraditionen, tillsammans med Lucia och att titta på Kalle Anka på julafton. Samtidigt har formatet ständigt anpassats. 2020, på grund av coronapandemin, byggdes studion inte upp på det centrala torget utan flyttades till en sluten paviljong i Stockholm. 2023 avskaffades regeln att programledarna endast fick äta juice och soppa under alla sex dagarna: nu får de äta vanlig mat.

Evenemangets format

Musikhjälpen äger rum i en transparent studio – glasburen – som är uppställd på det centrala torget i en svensk stad. Under maratonets gång byter denna plats namn till Kärlekens torg. Inuti bor och arbetar tre programledare i sex dagar i rad. Studion är utrustad med sovrum, badrum och ett område för direktsändningar. Stora fönster vetter mot torget så att tittarna utanför kan se vad som händer, medan programledarna inne i studion skyddas från folkmassan av metallbarriärer.

Sändningen pågår dygnet runt från måndag till lördag i mitten av december. Den sänds samtidigt på P3 radio och SVT Play, och vid vissa tidpunkter även på SVT1, SVT2 och SVT24. Det exakta Musikhjälpen schema publiceras på SVT:s webbplats och på sociala medier en vecka före start. Musik spelas kontinuerligt i studion, programledarna intervjuar gäster, chattar med tittare och lyssnare och pratar om det tema som årets insamling är tillägnad.

Folk donerar pengar på olika sätt. Det enklaste sättet är att skicka ett sms med önskemål om att din favoritlåt ska spelas. Du kan också starta din egen Musikhjälpen bössa på webbplatsen och samla in pengar från vänner och följare. Under sändningen anordnas flashmobs: programledarna meddelar en minut då alla skickar donationer samtidigt – 2024 överbelastade en sådan flashmob till och med Swish-systemet. Auktioner hålls: man kan vinna ett möte med en artist, en exklusiv artikel eller en tjänst från en kändis.

En orange roterande ljusskylt – Miljonlarmet – är installerad i studion. Den tänds och piper varje gång en av insamlingslådorna når en miljon kronor. En enskild insamlingsbox kan aktiveras flera gånger om beloppet fortsätter att växa. Alla siffror kan följas i realtid på webbplatsen och i direktsändning.

Dessutom har tv-versionen av sändningen ”Röda rutan”, ett interaktivt fönster där tittarna kan skicka kommentarer via Duo-appen. Meddelanden väljs ut därifrån och visas i sändningen, och ibland svarar programledarna på dem.

Tematiskt fokus per år

Varje år ägnar Musikhjälpen sig åt en specifik global fråga. Temat väljs av arrangörerna SVT, Sveriges Radio och Radiohjälpen i samarbete med experter och partners. Fokus ligger alltid på mänskliga rättigheter, social rättvisa och att hjälpa människor i kris: flyktingar, barn utan tillgång till utbildning, våldsoffer, människor utan sjukvård.

Programledarna diskuterar frågan, visar reportage från platsen och bjuder in experter. Innan sändningen reser en av programledarna eller en separat reporter till ett land där frågan är särskilt akut för att visa verkliga berättelser om människor. På så sätt förstår tittarna och lyssnarna vart deras pengar går.

Här är några av de ämnen som har behandlats genom åren:

• 2008 – hjälp till flyktingar. Pengar samlades in till människor som tvingats lämna sina hem på grund av krig och förföljelse. Reportern Jason Diakité besökte flyktingläger i Kongo.
• 2009 – kampen mot malaria. Pengarna användes för att behandla och förebygga sjukdomen i afrikanska länder, där malaria fortfarande är en av de främsta orsakerna till barnadödlighet.
• 2010 – mot människohandel och sexuell exploatering av barn. Pengarna gick till program för att skydda minderåriga i utsatta situationer.
• 2011 – flickors rätt till utbildning. Stöd gavs till flickor i utvecklingsländer som nekas tillgång till skola på grund av fattigdom, traditioner eller konflikter.
• 2012 – tillgång till rent vatten för barn i slumområden. Medlen användes för att bygga brunnar, filtreringssystem och sanitära anläggningar i de fattigaste delarna av städerna.
• 2013 – säker förlossning för flickor och kvinnor. Biståndet användes för att utbilda barnmorskor, inrätta förlossningsavdelningar och tillhandahålla läkemedel i regioner med hög mödradödlighet.
• 2014 – stoppa spridningen av hiv. Medlen användes för testning, behandling och informationskampanjer, särskilt bland ungdomar och utsatta grupper.
• 2015 – hjälp till människor som tvingats lämna sina hem på grund av klimatkatastrofer. Stöd gavs till dem som förlorat sina hem och försörjning på grund av översvämningar, torka och andra konsekvenser av klimatförändringarna.
• 2016 – utbildning för barn i områden med väpnade konflikter. Medlen användes för att skapa säkra skolor, utbilda lärare och ge psykologiskt stöd till barn som överlevt kriget.
• 2017 – en upprepning av temat från 2010: skydda barn från människohandel och sexuell exploatering. Fokus flyttades till hot på internet och digital säkerhet för minderåriga.
• 2018 – rättigheter för personer med funktionsnedsättning i de fattigaste länderna. Stödet omfattade tillgång till utbildning, rehabilitering och bekämpning av diskriminering av personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
• 2019 – bekämpning av sexuellt våld som krigsvapen. Medlen gick till medicinsk och psykologisk hjälp till offren samt till program för att förebygga våld i konfliktområden.
• 2020 – tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård för alla. Biståndet användes för att bygga kliniker, utbilda medicinsk personal och tillhandahålla läkemedel i avlägsna områden.
• 2021 – avskaffande av barnarbete. Medlen användes för att få barn att återvända till skolan, stödja familjer och skapa alternativa inkomstkällor så att föräldrarna inte skulle skicka sina barn till arbetet.
• 2022 – skydd av barn som har flytt från krig. Biståndet omfattade psykologiskt stöd, utbildning och skapande av en säker miljö för flyktingbarn från områden med väpnade konflikter.
• 2023 – bekämpning av hunger. Medlen användes för att leverera mat, skapa näringsprogram för barn och stödja jordbruket i regioner med akut matbrist.
• 2024 – säker förlossning och mödrahälsa. Fokus låg på länder med hög mödradödlighet och brist på grundläggande medicinsk infrastruktur för gravida kvinnor.

Musikhjälpens 2025 tema – barns tillgång till utbildning. Medel samlades in för att stödja skolprogram i länder med låg läskunnighet, i områden med väpnade konflikter och bland utsatta grupper, inklusive flyktingar och barn från de fattigaste familjerna. Till skillnad från 2011 och 2016 omfattade temat 2025 alla barn oavsett kön, ålder och geografisk plats.

Ekonomiska resultat och allmänhetens respons

Under 17 år har Musikhjälpen samlat in nästan en halv miljard svenska kronor. Musikhjälpen rekord sattes 2025 – 74 601 867 kronor. Beloppet ökar varje år, trots små nedgångar vissa år (t.ex. 2018, 2019, 2020).

Merparten av pengarna kommer från privatpersoner. Människor donerar via sms med en önskan om att få höra sin favoritlåt, startar egna ”digitala spargrisar” på festivalens webbplats och deltar i flash mobs, där alla skickar donationer samtidigt.

Skolor, företag och lokala samhällen anordnar regelbundet egna insamlingar. Till exempel 2016 samlade invånarna i Örebro in mer än 1,2 miljoner kronor, och 2024 samlade treårige Zekes från Sundsvall in 2,5 miljoner genom sin ”dinosauriebössa” – ett rekord för ett privat initiativ i Musikhjälpens historia. Även företag deltar: 2016 donerade Atlas Copco en miljon kronor som samlats in av 1 900 anställda.

2023 blev den lokala katten Luffar-Lasse i Trollhättan en stjärna på sociala medier: fansen satte upp en separat insamlingsbox för honom och samlade in nästan två miljoner kronor. År 2024 anordnade hockeyklubbens fans en tävling: vem skulle donera mest och vilket lag skulle bli mest efterfrågat i radio. Resultatet blev att HV71-hymnen blev den mest efterfrågade låten på Musikhjälpen och slog till och med Taylor Swift.

Alla insamlade pengar går via välgörenhetsorganisationen Radiohjälpen, som publicerar rapporter om var pengarna har gått. Tittare och lyssnare kan se att pengarna går till specifika projekt: byggande av skolor, brunnar, kliniker eller flyktinghjälpsprogram.

Tabellen nedan visar hur mycket pengar Musikhjälpen har samlat in från 2008 till 2025.

Programledare

Programledare byts ut varje år, även om vissa återkommer flera gånger. De är vanligtvis mediepersonligheter som är bekanta för P3- eller SVT-publiken: radioprogramledare, komiker, musiker, bloggare. De tre programledarna tillbringar alla sex dagarna i en glasstudio – de går inte ut, sover i skift och sänder 24 timmar om dygnet. De får ständigt besök av gäster, och det finns en separat reporter som arbetar på torget och pratar med besökare och skickar hälsningar till studion.

Musikhjälpen 2025 programledare blev Linnéa Wikblad, Assia Dahir och Hampus Hedström. De var värdar för maratonet från Karlstad mellan 1 och 7 december. För två av dem var detta inte deras första erfarenhet, men en var i båset för första gången.

• Linnéa Wikblad. Journalist och radioprogramledare på Sveriges Radio P3. Linnea Wikblad i Musikhjälpen medverkade första gången 2012 som ”publikambassadör” och följde externa insamlingsinitiativ. Hon blev heltidsprogramledare 2023 (tillsammans med Sofia Dalén och Oscar Zia) och ledde sedan programmet 2024 tillsammans med Assia Dahir och Emil Hansius.
• Assia Dahir. En annan journalist och radioprogramledare för P3. 2023 arbetade hon som reporter framför glasstudion i Växjö, där hon pratade med besökare och rapporterade om situationen i direktsändning. 2024 anslöt hon sig för första gången till huvudteamet av programledare, tillsammans med Linnéa Wikblad och Emil Hansius. Innan Musikhjälpen var hon programledare för morgonprogrammet Morgonpasset i P3.
• Hampus Hedström. Komiker, YouTuber och musiker. Detta var hans första erfarenhet som programledare för Musikhjälpen. I direktsändning var Hampus inte bara programledare, utan sjöng också – tillsammans med bandet Sven-Ingvars framförde han låten Torparrock.

Musikhjälpens artister

Musikhjälpen bjuder in svenska och skandinaviska musiker från olika genrer, från pop och hiphop till rock och elektronisk musik. Artisterna uppträder live från en glasstudio eller från en öppen scen på torget framför studion. Många kommer från Stockholm, Göteborg eller Malmö, men det finns också artister från mindre orter. Förutom konserter deltar musikerna i auktioner, pratar med programledarna om årets tema och lanserar ibland egna insamlingskampanjer.

Line-upen för 2025 var imponerande, med veteranartister, popstjärnor från 2010-talet, rapartister, indiemusiker och unga artister. Här är Musikhjälpen 2025 artister:

1. Molly Sandén. En popstjärna som representerade Sverige i Eurovision 2006 som en del av en grupp och senare byggde upp en solokarriär med hits på spanska och svenska. År 2025 framförde hon en akustisk version av sin största hit, ”Hus vid havet”.
2. Silvana Imam. En rappare med litauisk-syriska rötter. Hon anlände till Karlstad på kvällen den 5 december, läste flera spår från albumet ”När vi två blir en” och spelade in ett videomeddelande till sina fans där hon uppmanade dem att donera pengar.
3. Oskar Linnros. Tidigare medlem i duon Snook. Efter att bandet splittrats gick han solo och släppte två platinaalbum. I studion spelade han gitarr och sjöng sin klassiska låt ”Från och med du”, varefter han pratade med värdarna i över en timme.
4. Peg Parnevik. Dotter till en ståuppkomiker och TV-presentatör, blev hon popstjärna efter att ha deltagit i en realityshow. Hon framförde sin senaste singel, ”Sthlm City”, och tog med sig hembakade kakor till studion för programledarna, vilket utlöste en våg av donationer från tittarna.
5. Thomas Stenström. En rocksångare från förorterna till Göteborg. Han sjöng ”Sista sommaren” och ”Slå mig hårt i ansiktet” och efter sin uppträdande köpte han den dyraste varan på auktionen live i sändning – en gitarr signerad av alla maratonlöpare.
6. Sven-Ingvars. En musikgrupp som har funnits sedan 1956. Tillsammans med programledaren Hampus Hedström, som växte upp med att lyssna på deras låtar, framförde de ”Torparrock” mitt på gatan inför hundratals åskådare.
7. Linnea Henriksson. En sångerska som själv har varit programledare för Musikhjälpen fyra gånger. 2025 sjöng hon en duett med Molly Sandén och tillbringade hela kvällen vid konsolen och tog emot samtal.
8. Hoffmaestro. Ett 14-mannaband som spelar en blandning av ska, reggae och poprock. De anlände till Musikhjälpen Karlstad på natten och gav en halvtimmeskonsert mitt på torget. Efter det var deras största hit, ”Ibland”, den mest efterfrågade låten under ytterligare en dag.
9. Ida-Lova. En 20-årig sångerska som blev känd för allmänheten efter att ha deltagit i Melodifestivalen 2023. Hon framförde sin tävlingslåt ”Låt hela stan se dig”.
10. DJ Seinfeld. En musiker från Malmö, vars namn är en referens till komediserien. Han spelade ett technoset sent på natten när huvudpubliken hade skingrats.

Projektets kulturella betydelse

Sedan 2008 har Musikhjälpen hållits under första halvan av december och har blivit en del av julkalen. Det är lika efterlängtat som Sankta Lucias dag den 13 december eller den traditionella visningen av Donald Duck-tecknad film på julafton. Många familjer tittar på sändningen hemifrån, medan invånarna i värdstäderna kommer till torget framför glasstudion.

Musikhjälpen ger musiker tillgång till en miljonpublik live i radio. De låtar som oftast önskas för donationer hamnar på de nationella listorna och får miljontals extra spelningar på streamingtjänster. Genom åren har de mest populära låtarna i maratonet varit av Miss Li, Miriam Bryant, Hooja och Thomas Stenström.

Företagens engagemang är också värt att notera. Företagen tävlar i kreativitet: Koenigsegg auktionerar ut en rundtur i sin fabrik och hockeyklubbar tävlar om vilka fans som kan samla in mest pengar.

Under de senaste 17 åren har Musikhjälpen etablerat sig i kalendern som årets viktigaste välgörenhetsevenemang. Projektet har bevisat att public service inte bara kan informera och underhålla, utan också ena nationen för att ge verklig hjälp.

Sociala nätverk

Instagram

YouTube

TikTok

Vanliga frågor om Musikhjälpen

Här finns svar på frågor om Musikhjälpen, den välgörenhetsmaraton som varje vinter samlar miljontals svenskar.