Svensk krona (SEK)

Vad är den svenska kronan (SEK)

Den svenska kronan är Sveriges officiella valuta och har använts sedan 1873. Den betecknas med symbolen kr och har ISO-valutakoden SEK. Formellt sett består en krona av 100 öre, men sådana mynt används inte längre i det moderna Sverige. Anledningen är enkel: på grund av stigande priser och övergången till kontantlösa betalningsmetoder finns det inte längre något behov av så små mynt.

Den svenska kronan ges ut av Sveriges riksbank, landets centralbank. Den grundades 1668 och är världens äldsta centralbank, med huvudkontor i Stockholm. Riksbanken ansvarar för att ge ut sedlar och mynt, kontrollera penningmängden och bedriva landets penningpolitik. Banken strävar efter att säkerställa prisstabilitet och ett pålitligt finansiellt system, vilket gör den svenska kronan till en av de mest stabila valutorna i Nordeuropa.

I affärsvärlden används ofta ytterligare symboler för att förenkla finansiella beräkningar. Till exempel betyder kSEK tusen svenska kronor, MSEK betyder en miljon och mdkr betyder en miljard kronor. Dessa förkortningar förekommer i redovisningsrapporter, företagsrapporter och investeringsdokument, särskilt i internationella företag som samarbetar med svenska partner.

Intressant fakta:

Sverige är på väg mot ett kontantlöst samhälle – människor betalar allt oftare med kort eller via Swish, som möjliggör omedelbara överföringar mellan konton med hjälp av ett telefonnummer, utan provision och med bekräftelse via BankID. Många butiker, kaféer och till och med kyrkor accepterar nu endast donationer via denna digitala metod.

Historia

Den svenska kronans historia går tillbaka till kung Gustav Vasas regeringstid på 1500-talet. Det var under hans regeringstid som Sverige började forma sitt eget finansiella system, oberoende av danskt inflytande. Under denna period utvecklades handeln med metaller, särskilt koppar och silver, snabbt, vilket hade en direkt inverkan på myntningen. Redan då försökte landet reglera penningcirkulationen genom att införa enhetliga standarder för myntens vikt och ädelmetallhalt.

På 1600-talet hade riksdalaren, ett silvermynt, dykt upp i Sverige och blev grunden för det monetära systemet under de följande två århundradena. Tillsammans med denna användes en mindre valutaenhet, öre, för mindre belopp. Det var under denna period som Sveriges ekonomi stärktes, utrikeshandeln och bankväsendet utvecklades, och behovet av mer praktiska betalningsmedel ledde gradvis till uppkomsten av idén om papperspengar.

År 1661 gjorde svenskarna något som inget annat europeiskt land hade gjort tidigare. Sverige blev det första landet i Europa som gav ut papperspengar – de så kallade kreditivsedlarna. Detta steg möjliggjordes av bankiren Johan Palmstruch, grundare av Stockholms Banco, som föreslog att tunga metallpengar skulle ersättas med lättare och mer praktiska papperskvitton. Dessa kvitton angav det belopp som ägaren kunde få tillbaka i silver. Så uppstod de första sedlarna i Europa.

Efter flera århundraden med silverriksdaler som valuta inledde Sverige en omfattande monetär reform. År 1873 infördes en ny valuta – kronan. Beslutet var en del av bildandet av den Skandinaviska myntunionen, som omfattade Sverige, Danmark och Norge. Unionen baserades på guldstandarden: en krona motsvarade 0,403 gram guld och hade samma värde i alla tre länderna. Pengarna cirkulerade fritt över hela Skandinaviska halvön, vilket avsevärt underlättade handel och finansiella transaktioner.

Men första världskriget förändrade allt. År 1914 kollapsade den skandinaviska monetära unionen i praktiken när länderna slutade växla sedlar och mynt mot guld. Från den tidpunkten började Sverige bedriva en egen penningpolitik, och kronan blev en uteslutande nationell valuta. Under 1900-talets lopp upplevde Sverige flera fasta växelkurser och devalveringar; särskilt märkbara fluktuationer i växelkursen inträffade under 1930- och 1970-talen, när globala ekonomiska kriser undergrävde valutornas stabilitet.

Ett av de mest kända ögonblicken i den svenska kronans historia var devalveringen 1982, den så kallade «Big Bang». Då beslutade regeringen under ledning av Olof Palme att kraftigt devalvera kronan med 16 % för att öka den svenska exportens konkurrenskraft. Denna händelse symboliserade slutet på en era med fasta växelkurser och början på en mer flexibel ekonomisk politik. Även om beslutet var smärtsamt bidrog det till att landets industri återfick sin position på den globala marknaden.

En annan vändpunkt kom 1992. Efter en serie valutaanfall tvingades Riksbanken att överge den fasta växelkursen för den svenska kronan mot europeiska valutor. Vid ett tillfälle nådde refinansieringsräntan svindlande 500 % för att dämpa spekulationen och skydda växelkursen. Men dessa åtgärder visade sig vara tillfälliga, och i slutet av året övergick Sverige till flytande växelkurs, som gäller än i dag. Detta steg lade grunden för den moderna penningpolitiken och stärkte Sveriges riksbanks oberoende.

I slutet av 1900-talet och början av 2000-talet gick landet in i en ny fas i sin finansiella historia. Efter att Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995 förblev frågan om införandet av euron öppen. Men 2003 röstade medborgarna i en nationell folkomröstning med stor majoritet nej till att överge kronan. Mer än 55 % av väljarna valde att behålla den nationella valutan och motiverade sitt val med att de ville bevara den ekonomiska självständigheten och kontrollen över räntorna.

Nästa viktiga steg kom 2015–2017, när Riksbanken genomförde ett omfattande utbyte av sedlar och mynt. En ny serie sedlar introducerades med moderna säkerhetsdetaljer och en uppdaterad design. De pryddes av porträtt av framstående svenskar, bland andra författaren Astrid Lindgren, sångaren Evert Taube och regissören Ingmar Bergman. Samtidigt togs gamla sedlar och mynt ur cirkulation, vilket bidrog till att minska antalet förfalskningar och anpassa kontanthanteringen till moderna krav.

Under 2020-talet gick den svenska ekonomin in i en ny era – en era som är praktiskt taget kontantlös. Allt fler butiker och kaféer vägrar att ta emot kontanter och föredrar elektroniska betalningar. Swish, som utvecklats av landets största banker i samarbete med Riksbanken, spelar en särskilt viktig roll i denna utveckling. Med hjälp av tjänsten kan överföringar göras direkt via telefonnummer, och nästan hela den vuxna befolkningen i Sverige använder den.

Faktum är att landet är ett av de första i Europa som närmar sig en verklighet där fysiska pengar blir en sällsynthet och där kronan gradvis kan komma att kompletteras av en digital valuta – e-kronan.

Den svenska kronans utseende

Den nya serien sedlar och mynt som Sveriges riksbank gav ut 2015–2017 förnyade helt utseendet på den nationella valutan. Den nya designen skapades av konstnären Göran Österlund (sedlar) och skulptören Erik Lindberg (mynt). Huvudidén bakom designen är att lyfta fram framstående svenskar från 1900-talet och deras bidrag till landets kultur.

Alla svenska sedlar i kronserien har en fast bredd på 66 mm, oavsett valör. Endast längden varierar: ju högre valör, desto längre sedel. Detta förenklar användningen av bankomater och sorteringsmaskiner samt hanteringen och paketeringen av kontanter.

Sedlarna är tillverkade av ren bomullsfiber utan syntetiska tillsatser. Materialet valdes för sin styrka och hållbarhet: sedlarna går inte lätt sönder eller bleknar och tål tusentals vikningar utan att förlora sin tydlighet eller färg.

Varje sedel i den nya serien har sin egen dominerande färg: lila-lila, orange, blå, grön, röd, gråbrun. På framsidan finns porträtt av kända personligheter: författare, skådespelare, sångare, regissörer. På baksidan finns natur- och kulturmotiv som är förknippade med deras liv: landskap, musikinstrument, teaterscener, kustlinjer och berg.

Den nya sedelserien är tekniskt avancerad. Riksbanken har infört en rad säkerhetsdetaljer för att minimera risken för förfalskningar. De viktigaste detaljerna är:

• ett vattenmärke som blir synligt när det hålls upp mot ljuset;
• Holografisk remsa med krona, valör och dynamisk effekt när den lutas.
• mikrotext och dolda linjer som endast syns under förstoring;
• upphöjda områden för taktil verifiering av äkthet – särskilt viktigt för synskadade personer;
• optiskt bläck som ändrar färg från guld till grönt när sedeln lutas;
• säkerhetstråd, delvis inbäddad i papperet.

De största skillnaderna jämfört med den gamla serien ligger inte bara i utformningen, utan också i designfilosofin bakom den. Medan sedlarna som gavs ut på 1980- och 2000-talet fokuserade på historiska personer och arkitektoniska monument, visar den nya serien det moderna Sverige – ett land präglat av konst, musik och natur. Dessutom underlättar de präglade elementen och de stora valörsiffrorna användningen för personer med synnedsättning.

Mynten blev mindre och lättare samt mer miljövänliga: de gamla, som innehöll nickel, ersattes av koppar- och zinklegeringar. På framsidan av varje mynt avbildas den regerande kungen Carl XVI Gustaf med inskriptionen «CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG», medan baksidan visar valören och den kungliga kronan. Mynten varierar i färg och i diameter (23,75 mm, 25,5 mm, 28 mm och 27 mm).

Sedlar

Svenska kronor finns i sex valörer: 20, 50, 100, 200, 500 och 1 000 kronor. Nedan följer egenskaperna för varje sedel:

• 20 kr: lila. På framsidan finns ett porträtt av författaren Astrid Lindgren, skaparen av de berömda barnböckerna om Pippi Långstrump. På baksidan finns motiv från naturen i Småland, vilket symboliserar författarens barndom och hennes kreativitet. Det finns även stiliserade element från hennes böcker – silhuetter av karaktärer och detaljer från illustrationer.

• 50 kr: orange. På framsidan finns ett porträtt av singer-songwritern Evert Taube. På baksidan avbildas Bohusläns klippiga kust och hamnar, segelfartyg och marin flora, vilket speglar Taubes kärlek till havet. Sedeln innehåller också musiknoter och symboler som förknippas med hans sånger.

• 100 kr: blå. På framsidan finns ett porträtt av skådespelerskan Greta Garbo. På baksidan finns motiv från Stockholm, teaterscener, filmrullar och studioelement som symboliserar hennes karriär inom teater och film.

• 200 kr: grön. På framsidan finns ett porträtt av regissören Ingmar Bergman, medan baksidan visar teaterscener och motiv från Gotlands kultur, masker och silhuetter av skådespelare samt element från hans kända filmer och produktioner.

• 500 kr: röd. På framsidan finns ett porträtt av operasångerskan Birgit Nilsson. På baksidan visas scener från operaproduktioner i Skåne, notskrift, delar av kostymer, teatersalar och scenografi.

• 1 000 kr: gråbrun. På framsidan finns ett porträtt av diplomaten och tidigare FN-generalsekreteraren Dag Hammarskjöld. På baksidan avbildas Lapplands naturlandskap – skogar, sjöar och berg. Även symboler för diplomati och FN ingår, vilket speglar hans internationella verksamhet.

Mynt

Myntpräglingen började långt innan den moderna kronan dök upp. De första metallmynten i Sverige uppstod under medeltiden, då silvermarker och öre användes. Med tiden utvecklades myntsystemet, och efter myntreformen 1873, då kronan infördes, övergick landet till det moderna formatet för myntcirkulation.

En av de mest anmärkningsvärda mynten var tvåkronan (2 kronor). Den introducerades 1876 under kung Oscar II:s regeringstid, kort efter reformen som ersatte riksdalaren med kronan. Mynt av denna valör användes aktivt i nästan 90 år – de kunde erhållas som växelmynt fram till början av 1960-talet. De första exemplaren var gjorda av silver och hade en hög detaljrikedom – med bilden av den kungliga profilen och vapenskölden.

Förutom vanliga mynt har Sverige även gett ut 2-kronorsminnesmynt tillägnade viktiga händelser i landets historia:

• 1907 – till ära för Oscar II och drottning Sofias guldbröllop;

• 1921 – 400-årsdagen av starten på frihetskriget under ledning av Gustav Vasa.

• 1932 – 300-årsdagen av kung Gustav II Adolfs död.

• 1938 — till minne av 300-årsdagen av grundandet av den svenska kolonin Nya Sverige på det område som idag utgör delstaten Delaware (USA).

Förutom minnesmynt präglades även seriemynt på 2 kronor för daglig användning. Silvermyntstandarden kvarstod fram till 1940, varefter myntens sammansättning började förenklas under andra världskriget. Från 1942 präglades tvåkronorsmynt av en billonlegering som innehöll 40 % silver och vägde 14 gram. De tillverkades i denna form fram till 1966, då de ersattes av koppar-nickelversioner, som var hållbara och billiga att tillverka.

Historiskt sett präglades svenska mynt vid Kungliga Myntet, det svenska myntverket, som grundades på 1600-talet och ligger i Eskilstuna. År 2008 stängdes dock företaget på grund av minskad kontantcirkulation. Sedan 2011 har alla svenska mynt präglats av Finlands myntverk, Finlands statliga myntverk. Beslutet motiverades med besparingar inom produktion och logistik.

2016 införde Sverige en ny serie mynt som designats av skulptören Ernst Nordin. De viktigaste förändringarna gällde storlek, vikt och metallkomposition: mynten blev lättare och mindre, vilket minskade kostnaderna och gjorde dem lättare att hantera. Samtidigt blev designen modernare, med rena linjer och ett koncist typsnitt.

Idag finns det fyra valörer av svenska mynt i omlopp: 1, 2, 5 och 10 kronor.

• 1 krona – tillverkad av koppar-nickellegering, silverfärgad. På framsidan finns ett porträtt av kung Carl XVI Gustaf, medan baksidan visar en krona och valören.
• 2 kronor – gul till färgen, tillverkad av en legering av koppar, aluminium och zink. Den har en slät kant, med kungens profil på framsidan och ett stort valörstal och kronans symbol på baksidan.
• 5 kronor – ett bimetallmynt i guldgrå färg med ett reliefporträtt av kungen. På baksidan finns siffran «5» och inskriptionen Sverige.
• 10-kronorsmyntet är det äldsta myntet som för närvarande är i omlopp: det är bimetalliskt, med en kärna av mässing och en ring av nickel. På framsidan finns ett porträtt av Carl XVI Gustaf, medan baksidan visar Sveriges statsvapen med tre kronor.

Den svenska kronan i världen

Den svenska kronan (SEK) är en av de mest aktivt handlade valutorna i världen. Enligt uppgifter från Bank for International Settlements (BIS) ligger den på nionde plats när det gäller handelsvolym, före den nyzeeländska dollarn och den norska kronan. De viktigaste transaktionerna med SEK sker på valutabörserna i London, New York och Stockholm. Kronan används aktivt för att säkra skandinaviska tillgångar och i handelsavräkningar med europeiska partner.

Kronan fungerar också som reservvaluta i vissa länder och används i internationell handel inom EES. En del av valutareserverna i SEK innehas av centralbankerna i Nordeuropa – Danmark, Norge, Island och Finland. Allt detta tack vare den svenska ekonomins stabilitet och Sveriges Riksbanks oberoende politik.

När det gäller sin position ligger SEK mellan två grannvalutor – den danska kronan (DKK) och den norska kronan (NOK). Den danska kronan är knuten till euron genom ERM II-mekanismen, vilket gör den stabil men mindre flexibel. Den norska kronan är däremot starkt beroende av oljepriserna och kan fluktuera kraftigt. Den svenska kronan är fritt flytande och dess växelkurs bestäms av marknadsfaktorer – export, räntor och inflation. Detta gör den känslig för fluktuationer, men gör det möjligt för Riksbanken att självständigt reglera penningpolitiken och upprätthålla ekonomins konkurrenskraft.

Sveriges avvisande av euron var ett medvetet politiskt beslut. I en folkomröstning den 14 september 2003 röstade 56,1 % av medborgarna nej till införandet av den gemensamma valutan. Frågan var mycket omdebatterad: anhängarna hävdade att euron skulle underlätta handeln med EU, medan motståndarna befarade att man skulle förlora kontrollen över viktiga ekonomiska beslut. De senare fick övertaget – Sverige behöll kronan och Riksbankens oberoende från Europeiska centralbanken (ECB).

Sedan dess har landet varit formellt skyldigt att övergå till euron i sinom tid, men har inte vidtagit några åtgärder i denna riktning. Den svenska kronan är inte bara ett ekonomiskt instrument, utan också en symbol för nationell självständighet. Detta tas bokstavligt i landet: enligt undersökningar är mer än 60 % av svenskarna fortfarande emot att överge kronan, eftersom de anser att den är en del av den svenska identiteten och en viktig faktor för ekonomisk stabilitet.

Svenska kronan vs. euron

Var är det mest lönsamt att växla svenska kronor?

Det är mest fördelaktigt att växla svenska kronor där växelkursen ligger så nära Sveriges Riksbanks officiella kurs som möjligt och där det inte finns några dolda avgifter. I Sverige används kontanter allt mindre, så det är inte alltid nödvändigt att växla valuta – i många fall är det mer fördelaktigt att betala med kort. Om du behöver kontanter är det dock viktigt att veta vad du ska tänka på när du växlar valuta.

1. Jämför den officiella växelkursen med den växelkurs som växlingskontoret erbjuder. Den officiella växelkursen finns på Sveriges Riksbanks webbplats. Den uppdateras dagligen och fungerar som riktmärke för alla banker. Växlingskontor och banker fastställer sina egna växelkurser, som är något mindre fördelaktiga. Om skillnaden överstiger 3–4 % är det bättre att leta efter ett annat ställe att växla valuta på.
2. Tänk på provisioner och spreadar. Även om växelkursen verkar fördelaktig kan växlingskontoret ta ut en provision för transaktionen eller använda en stor spread – skillnaden mellan köp- och säljkursen. Kontrollera alltid det slutliga beloppet du kommer att få innan du gör en transaktion.
3. Att betala med kort är ofta mer fördelaktigt än att växla kontanter. De flesta butiker, kaféer och hotell i Sverige accepterar bankkort, inklusive internationella Visa, Mastercard och UnionPay. Växelkursen vid kortbetalning ligger närmare interbankkursen och är mer fördelaktig än på växlingskontor. Dessutom är provisionsavgifterna för kontantlösa betalningar minimala – i genomsnitt 1,5–2 %.
4. Undvik dynamisk valutaomräkning (DCC) i bankomater. När du tar ut kontanter eller betalar med kort utomlands kan terminalerna erbjuda dig att debitera dig i din nationella valuta. Det är bättre att avböja detta och välja att betala i svenska kronor (SEK), annars kommer banken eller operatören att tillämpa sin egen uppblåsta växelkurs.
5. Kontrollera när växelkursen uppdaterades. Växelkurserna förändras varje dag, vilket är särskilt märkbart under perioder med volatilitet på marknaden. Om växlingskontoret använder en gammal kurs kan du förlora flera procent när du växlar valuta. Kontrollera alltid när kursen senast uppdaterades, eller kontrollera de aktuella kurserna online.

Vanliga frågor (FAQ)