Serbisk dinar

Valutans historia

Den serbiska dinaren är en valuta med en femstegs historia: medeltiden, den ottomanska perioden, den tyska ockupationen, Jugoslavien och den moderna dinaren.

Den medeltida dinaren omnämndes för första gången i dokument från 1200-talet. Den liknade i hög grad den venetianska grosso – Venedigs silvermynt. Silverbrytningen inleddes i Serbien, vilket ledde till att myntprägling och export kom igång.

Namnet ”dinar” härstammar från den romerska denarius – ett silvermynt som användes för finansiella transaktioner i det antika Bysans.

Den ottomanska dinaren började cirkulera år 1459 när landet erövrade Balkanlandet. Den användes i 400 år fram till Serbiens självständighet. Dinaren var dock inte det enda betalningsmedlet under den ottomanska tiden. Vid sidan av den fanns para – ett småmynt vars namn har bevarats fram till idag. I själva verket har para, som småmynt i det moderna Serbien, tagits ur cirkulation.

Efter att ha uppnått självständighet fick Furstendömet Serbien sitt första silvermynt, kallat groat. Det utgjorde ett helt eget monetärt system med en egen växelkurs gentemot 43 guld-, silver- och bronsmynt från utlandet.

År 1868, 1875 och 1879 införde prins Mihajlo Obrenović III brons-, silver- och guldmynt. Under den perioden anslöt sig furstendömet till den latinska monetära unionen, den internationella finansorganisationen som skapades i syfte att förena de europeiska ländernas valutasystem. År 1876 infördes dinar-sedlarna.

År 1918 uppstod ett nytt land med namnet Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike på världskartan. Två år senare införde det sin officiella valuta – den jugoslaviska dinaren. Det handlade inte om mynt utan om sedlar i valörerna 10, 100 och 1 000 dinarer. De jugoslaviska kronorna, som skapades på basis av österrikiska sedlar, var också i omlopp.

En ny utgåva gavs ut efter att kungariket fått det nya namnet Jugoslavien. De nydesignade sedlarna släpptes 1929 i valörerna 10 och 100 dinar. Ytterligare utgåvor av sedlar i valörerna 1 000 och 500 dinar skedde 1931 och 1935.

Från 1941 till 1944 stod landet under den kollaborerande regeringen ledd av Milan Nedic. Den serbiska dinaren infördes med en koppling till reichsmarken och en växelkurs på 1:1. Flera olika typer av mynt präglades också.

År 1944, efter befrielsen av Balkan, bildades ett nytt land kallat Demokratiska federationen Jugoslavien i stället för Kungariket Jugoslavien. Trots att det nya landet endast existerade i ett par månader hann det ge ut sin officiella valuta i valörer från 1 till 1 000 dinarer.

År 1946 uppstod Federativa folkrepubliken Jugoslavien i Balkanregionen och införde utan dröjsmål sedlar i valörer från 50 till 1 000 dinarer. Senare, år 1950, gavs sedeln med den högsta valören på 5 000 dinarer ut. Dessutom började landet prägla småmynt av zink och aluminium i valörerna 50 para, 1 dinar och 2 dinarer. År 1955 gav man ut ytterligare en serie aluminiummynter i valörerna 10, 20 och 50 dinarer.

År 1963, när landet bytte namn till Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, präglades mynten med det fullständiga namnet på baksidan. Det enda undantaget var 50-para-myntet.

År 1966 trycktes de jugoslaviska sedlarna i valörer från 5 till 100 dinarer, och fyra år senare gavs 500-dinarsedlarna ut. År 1974 införde regeringen 20-dinars- och 1 000-dinarsedlarna.

Sedan 1965 användes två språk för myntinskrifterna, och år 1970 fanns det redan inskriptioner på fyra språk för valörerna 1, 2, 5 och 10 dinar. De övriga serierna gavs ut 1982, 1985 och 1988: mynten på 1, 2, 5, 10, 20, 50 och 100 dinar.

Den stigande inflationen var anledningen till att man började ge ut stora valörer – mynten från 10 till 100 dinar samt 5 000-dinar-sedlarna med porträttet av Josip Broz Tito (1985). Senare tillkom även sedlar i valörerna 20 000, 50 000, 100 000, 500 000, 1 miljon och 2 miljoner dinarer.

År 1990 genomfördes en devalvering av Jugoslaviens officiella valuta på grund av den växande inflationen mot bakgrund av upplösningsprocesserna. Växelkursen fastställdes till 1:10 000.

År 1994 introducerades den första serien av nya dinarer, men detta hindrade inte valutan i det upplösande landet från att drabbas av inflation. Om omvärderingen endast hade skett två gånger under de tre föregående åren (1992 med växelkursen 1:10 och 1993 – 1:1 000 000), skedde den två gånger samtidigt under 1994. Valutadevalveringen var 1:1 000 000 000 respektive 1:10 000 000 000. Under den tiden lösgjorde sig nästan alla länder från Jugoslavien, med undantag för Serbien och Montenegro.

Som ett resultat infördes den makedoniska denaren i Makedonien, den kroatiska kunaen i Kroatien och Serbiska Krajina, euron i Slovenien och Montenegro samt den konvertibla marken i Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska.

Den nya serbiska dinaren, som var knuten till den amerikanska dollarn, fortsatte att rasa i värde, men i en långsammare takt. Mellan 2006 och 2018 sjönk växelkursen från 60,5:1 till 104:1.

Designen av den nya serbiska dinaren

Valutan ges ut av Serbiens centralbank. Sedlar i valörerna 10, 20, 50, 100, 200, 500, 1 000, 2 000 och 5 000 dinar är för närvarande i omlopp. Den senaste serien gavs ut 2011, då serberna fick sedlar med nästan samma utformning som de från det tidigare Jugoslavien från åren 2000 och 2002.

En serbisk dinar är indelad i 100 kuna, men dessa mynt togs ur cirkulation för länge sedan. Endast dinarer används för betalningstransaktioner.

• 10 dinar är en gul sedel som mäter 131 mm × 62 mm. På framsidan finns valören och ett porträtt av språkforskaren Vuk Stefanović Karadžić, och på baksidan finns valören och ett helfigurporträtt av honom tillsammans med bokstäverna i det serbiska alfabetet.
• 20 dinar är en grön sedel. Den mäter 135 mm x 65 mm och på framsidan finns valören och ett porträtt av Petar II Petrović-Njegoš (en av landets härskare) samt hans mausoleum i Lovćen nationalpark på baksidan.
• 50 dinar är en violett sedel som mäter 139 mm x 66 mm. På framsidan avbildas valören och ett porträtt av Stevan Stojanović Mokranjac, medan baksidan visar valören och en fiol.
• 100 dinars är en blå sedel som mäter 143 mm x 68 mm. På framsidan avbildas den serbiske legenden och uppfinnaren Nikola Tesla och på baksidan en av hans uppfinningar.
• 200 dinar är en brun sedel som mäter 147 mm x 70 mm. På framsidan avbildas konstnären Nadežda Petrović och på baksidan Gračanica-klostret.
• 500 dinar är en ljusgrön sedel som mäter 147 mm x 70 mm. På framsidan avbildas vetenskapsmannen Jovan Cvijić och på baksidan det serbiska nationalmönstret.
• 1 000 dinarer är en röd sedel som mäter 151 mm x 72 mm. På framsidan avbildas Serbiens centralbankschef Đorđe Vajfert och på baksidan centralbankens huvudbyggnad.
• 2 000 dinarer är en brun/grå sedel som mäter 155 mm x 74 mm. På framsidan avbildas Milutin Milanković och på baksidan en av hans teckningar.
• 5 000 dinarer är en lila/grön sedel med ett porträtt av Slobodan Jovanović på framsidan och ornament från byggnaderna för Serbiens vetenskapsakademi och parlamentet på baksidan.

Mynt i valörerna 1–20 dinar är också i omlopp i landet. De är tillverkade av olika legeringar såsom stål, galvaniserad och pläterad koppar samt brons.

På framsidan av 1-dinarsmyntet avbildas Nationalbanken, på 2-dinarsmyntet avbildas Gračanica-klostret och på 5-dinarsmyntet avbildas Krušedol-klostret. 10-dinarsmyntet finns i två varianter: det visar antingen Studenica-klostret eller den XXV:e sommaruniversiaden.

Mynten i valören 20 dinarer har också olika motiv och visar porträtt av Nikola Tesla, Milutin Milanković, Đorđe Vajfert, Ivo Andrić och Mihajlo Pupin.

Serbiska dinaren i världen

Den serbiska dinaren är Serbiens officiella valuta, men dess roll i det globala finanssystemet är fortfarande begränsad. Till skillnad från stora valutor som den amerikanska dollarn, euro eller det brittiska pundet används dinaren främst inom landet för vardagliga betalningar, löner, skatter och lokal affärsverksamhet.

Dess växelkurs följer en modell med styrd flytande kurs och påverkas av inflation, ekonomisk stabilitet, inflöden av utländsk valuta, handelsbalansen och Serbiens centralbanks politik.

På den internationella marknaden betraktas den serbiska dinaren inte som en viktig handelsvaluta. Den används inte i någon större utsträckning vid valutatransaktioner, globala avräkningar eller som investeringsinstrument. Av denna anledning är den inte attraktiv för handlare som försöker tjäna pengar på valutakursdifferenser.

Dinaren har vanligtvis lägre likviditet, färre handelsmöjligheter och ett starkare beroende av Serbiens inhemska ekonomi. Därför bör den snarare betraktas som en nationell valuta för internt bruk än som ett verktyg för internationell spekulation.

Vanliga frågor