Isländsk krona

Historisk bakgrund

Islands historia började relativt nyligen, i slutet av 800-talet. Ursprungligen ägdes ön av norska vikingar, men 300 år senare blev ön en del av kungariket Norge, och ytterligare hundra år senare ersattes den norska kronan av den danska kronan. Island blev inte helt självständigt förrän 1944, då Althingi, Europas äldsta parlament, röstade för att bryta sig loss från Danmark.

Fram till 1771 var alla pengar som var i omlopp på ön av norskt och danskt ursprung. Det var först 1771–1774 som den första serien mynt med namnet Island på baksidan präglades. Emissionen bestod av 543 silvermynt av handelsdollarn (piastre) med en finhalt på 902.

Ytterligare hundra år gick. En kamp för självständighet utspelade sig på ön, vilket bland annat resulterade i att Island beviljades begränsad självständighet inom det danska kungariket. År 1885 grundades Nationalbanken här. Ett år senare tillkännagav den utgivningen av sedlar i tre valörer: 5, 10 och 50 isländska kronor. Vid sidan av den egna valutan cirkulerade även pengar från andra skandinaviska länder – Danmark, Norge och Sverige – på ön vid den tiden.

År 1918 blev Island ett kungarike, även om det bara var en begränsad form av statsbildning: i själva verket fortsatte landet att styras av den danske monarken Christian X. Hans profil prydde sedlarna i det nya kungariket.

Ett kvarts sekel senare, i maj 1944, blev Island en helt självständig stat och övergav sin status som kungadöme till förmån för en republikansk regeringsform. Två år senare gav landet ut sin första serie nya sedlar och mynt. Dessa hade inte längre några monarkiska symboler.

Nästan omedelbart började den isländska kronan att snabbt förlora i värde på grund av ekonomiska problem, vilket senare ledde till en omvärdering av Islands nationella valuta. Således byttes 1981 den gamla valutan ut mot en ny valuta till en kurs av 100:1.

Gradvis drogs mindre sedlar och mynt ur cirkulation och ersattes med större valörer. För närvarande är den minsta isländska kronasedeln 500 kr och den största är 10 000 kr, utgiven mellan 2001 och 2019.

Den globala krisen 2008 ledde till ett värdefall för den isländska kronan: den föll med mer än hälften. Den isländska regeringen beslutade att överge sin nationella valuta till förmån för den mer stabila euron och att ansluta sig till EU.

År 2010 inleddes förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen, men tre år senare avbröts de på grund av påtryckningar från landets allmänhet. År 2015 drogs ansökan tillbaka permanent och kronan förblev Islands nationella valuta.

Utseende på den isländska kronan

Det finns för närvarande fem valörer i omlopp. De har tillförlitliga säkerhetsdetaljer i form av olika märken – optiska trådar, lysande bilder, mikrotext och annat. Alla sedlar har ett vattenmärke – ett porträtt av politikern Jón Sigurðsson.

• 500 kr – en röd sedel som mäter 145 x 70 mm. På framsidan avbildas Jon Sigurdsson och på baksidan avbildas han samt en gobeläng som föreställer en gymnastiksal i Reykjavik.

• 1000 kr – en lila och orange sedel som mäter 150 mm x 70 mm. På framsidan finns poeten och filologen Brynólfur Sveinsson, och på baksidan finns en kyrka i Skálholt.

• 2000 kr – en blå och brun sedel som mäter 150 x 70 mm. På framsidan finns ett porträtt av den isländske konstnären Johannes Kjarval, medan baksidan visar två av hans målningar.

• 5000 kr – en blå och grön sedel som mäter 155 x 70 mm. På framsidan finns ett porträtt av sömmerskan och samhällsaktivisten Ragnheidur Jónsdóttir, och på baksidan finns en scen där hon broderar en gobeläng tillsammans med två elever.

• 10 000 kr – en blå och ljusblå sedel som mäter 160 x 70 mm. På framsidan finns Jóhannur Hádlgrímsson, en av Islands mest kända poeter. På baksidan finns en strof från en av hans dikter mot bakgrunden av en guldsparv med sin unge.

Mynt

Det finns för närvarande fem valörer av metallmynt i omlopp, alla i kronor. Eir-mynten togs ur cirkulation 2003.

• 1 krona – ett nickelpläterat stålmynt. På framsidan avbildas en jätte med ett sköld, och på baksidan avbildas en torsk.
• 5 kronor – ett nickelpläterat stålmynt. På framsidan avbildas en drake och på baksidan ett par delfiner.
• 10 kronor – nickelpläterat stål, med en griff på framsidan och fyra lodda på baksidan.
• 50 kronor – mynt av nickelmässing med en tjur på framsidan. På baksidan finns en strandkrabba.
• 100 kronor – material: nickelmässing. På framsidan finns en jätte, på baksidan finns en skarpsill.

Isländska kronan i världen

Islands nationella valuta är endast giltig inom landet. Den är inte fritt konvertibel och inte heller en reservvaluta. Den har en flytande växelkurs.

Den isländska kronan är mycket volatil, eftersom landets ekonomi är starkt beroende av export av fisk, aluminium och turism. Finanskrisen 2008 försvagade kronan kraftigt, men under de senaste åren har valutan stärkts tack vare den ekonomiska tillväxten.

Vissa ekonomer tror att Island så småningom kan övergå till euron eller en mer stabil valuta, men regeringen fortsätter att stödja en oberoende penningpolitik.

Isländska kronans växelkurs mot andra valutor

Den 3 februari 2026 var den officiella växelkursen för den isländska kronan (ISK) mot de viktigaste valutorna: